Den gemensamma färdriktningen

Den regionala utvecklingsstrategin är hela länets strategi. Det är en vägvisare som pekar ut i vilken riktning vi vill att länet ska utvecklas. Genom att arbeta utifrån en gemensam målbild skapar vi tillsammans förutsättningar för att Kalmar län ska uppnå ett klimat att växa i.

Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi är en övergripande strategi för länets utveckling. Strategin anger en långsiktig riktning för utvecklingsarbetet i Kalmar län. Målet för det regionala utvecklingsarbetet är att skapa hållbar utveckling. Syftet med strategin är därmed att skapa livskvalitet för invånarna och en hållbar samhällsutveckling, inom ramen för ekologins gränser och med en stark ekonomi som medel. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsplaner och program. Dessa genomförs genom aktiv och långsiktig samverkan och samhandling mellan olika aktörer i och utanför länet, på lokal, regional, mellanregional, nationell och internationell nivå.

Regionala utvecklingsstrategin är den regionala länken mellan strategier på nationell och internationell nivå och den planering som omsätts i handling genom kommunala översikts- och utvecklingsplaner.

Region Kalmar län har som regionalt utvecklingsansvarig aktör uppdraget att ta fram en regional utvecklingsstrategi enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583). Uppdraget innebär att utarbeta en regional utvecklingsstrategi och samordna genomförandet, att löpande följa utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål, samt att följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala utvecklingsarbetet.

Myndigheter ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen regionalt och bidra till regional utveckling. Kommunerna ansvarar för förvaltningen av kommunala resurser och för utvecklingen lokalt.

Regionala utvecklingsstrategin har arbetats fram i nära dialog med kommuner, Region Kalmar län, myndigheter, företrädare för näringsliv, utbildningsanordnare, akademi och föreningsliv samt representanter för grannlänen. Innehållet tar också sin utgångspunkt i analyser av länets nuläge inom en rad olika samhällsområden. Nulägesanalysen och dialogerna ligger till grund för en gemensam målbild, fyra prioriterade utvecklingsområden samt ett antal målformuleringar och strategier för att uppnå målbilden. Utifrån våra olika uppdrag har vi alla olika roller och ansvar i arbetet med att genomföra strategin. Den är ett prioriteringsunderlag som definierar de utmaningar och möjligheter kopplade till regional utveckling som bedöms ha störst betydelse för länet fram till 2030. Strategin avgränsas därmed till områden av strategisk betydelse och till områden som kräver samhandling mellan olika aktörer och över gränser. Det innebär att den inte omfattar allt
regionalt utvecklingsarbete.

Strategin är övergripande

Regionala utvecklingsstrategin är övergripande. Hur arbetet ska genomföras beskrivs vidare i fördjupade handlingsprogram.

Den regionala utvecklingsstrategin omfattar en mängd olika intressenter som i olika grad påverkar och påverkas av den, exempelvis länets tolv kommuner, Region Kalmar län, länets invånare, utbildningsaktörer, forskare och studenter, näringsliv, civilsamhällesorganisationer, turister och besökare för att nämna några. Den regionala utvecklingsstrategi är länets gemensamma strategi och vi har ett gemensamt ansvar att bidra och skapa förutsättningar till att uppfylla målbilden - klimat att växa i.

Uppföljning

Den regionala utvecklingsstrategin följs upp genom ett antal utvalda indikatorer och kommuniceras på ett årligt regionalt forum. Statistik kopplat till indikatorerna finns publicerad och uppdateras kontinuerligt på Region Kalmar läns webbplats.

Statistiken visas för riksnivå, länet som helhet och för varje enskild kommun. Indikatorerna ger en bild av utvecklingen i länet och inom de fyra utvecklingsområdena:

  1. Delaktighet, hälsa och välbefinnande
  2. God miljö för barn och unga
  3. Hållbar samhällsplanering
  4. Stärkt konkurrenskraft

Indikatorer följs upp där möjligt för olika åldersgrupper, kön och bakgrund.

Uppföljning och förklaring till indikatorerna

Uppföljningen är ett kunskapsunderlag som ligger till grund för styrningen av det regionala utvecklingsarbetet och syftar till att binda samman de olika planeringsprocesser som sker på nationell, regional och lokal nivå. I samband med aktualiseringen 2021-2022 gjordes en översyn av målformuleringar och indikatorer för de fyra utvecklingsområdena samt vilka Agenda 2030-mål som kopplar starkast till respektive utvecklingsområde.

Två kvinnor i samtal ute i naturen.

Hållbar regional utveckling

I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030, som innehåller 17 globala hållbarhetsmål som fram till år 2030 ska leda till en hållbar och rättvis framtid. Dessa mål innebär bland annat att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för vår planet och dess naturresurser. Agenda 2030 utgör ramen för den regionala utvecklingsstrategin och i strategin har Agenda 2030-mål kopplats till vart och ett av strategins prioriterade utvecklingsområden. De globala målen är integrerade och odelbara. De täcker in sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsdimensioner och ska genomföras på regional och lokal nivå. En del av detta arbete handlar också om att öka invånarnas kunskap om hållbar utveckling. Globala målen har sedan de introducerades 2015 blivit en gemensam plattform och målbild för en hållbar utveckling till 2030 bland annat genom att genomsyra den Regionala utvecklingsstrategin. Hållbarhetsfrågorna är mer angelägna än någonsin och kräver mod, innovation och samhandling av alla länets aktörer för att vi ska lyckas. Ingen ska stå utanför.

Social hållbarhet

Den sociala hållbarhetsdimensionen utgår från alla människors lika värde och handlar om frågor som rör mänsklig utveckling, delaktighet och lika möjligheter för alla, oavsett kön, ålder eller andra förutsättningar. Det regionala tillväxtarbetet ska vara jämställt och jämlikt, vilket innebär att alla ska ha samma förutsättningar att nå makt, inflytande och tillgång till tillväxtresurser. Arbetsliv, fritid, utbildning, hälsa, inkomster, kreativitet och delaktighet är exempel på frågor som ingår i området. Att delta i arbetslivet ger inkomster, större möjlighet att påverka sin livssituation samt en viktig identitet för länsinvånarna. En ekonomisk tillväxt som leder till utslagning och utanförskap är inte hållbar. Välmående, friska, kreativa och företagsamma invånare är en förutsättning för all form av utveckling. Därför ska vi arbeta med att stärka samtliga aspekter av folkhälsan i vårt län. Genom stärkt delaktighet inom alla grupper av befolkningen skapas en grund för att behålla invånare i länet men också attrahera nya. När den regionala utvecklingsstrategin formulerats har konsekvenserna analyserats för olika grupper i samhället.

Miljömässig hållbarhet

För att lösa dagens miljöproblem och förebygga morgondagens måste vi börja med att hushålla med naturens begränsade resurser och arbeta för en hållbar produktion och konsumtion. Hållbar tillväxt på miljöområdet handlar bland annat om hur vi nyttjar och återvinner våra naturresurser, använder miljö- och hälsoskadliga ämnen och om länets bebyggelse och transportsystem. Det handlar också om hur vi värnar biologisk mångfald och skyddar ekosystem för att ge förutsättningar för en god livsmiljö för alla levande varelser och för att dessa ska kunna leverera de ekosystemtjänster som krävs för att upprätthålla eller förbättra människans välmående.

FN:s klimatpanel IPCC har i flera rapporter slagit fast att klimatet har förändrats till följd av människans påverkan. Rapporten från augusti 2021 visar på alarmerande uppgifter där vi i princip inte längre kan uppnå 1,5 gradersmålet till år 2050. Mycket görs redan, men åtgärderna är inte tillräckligt långtgående och kraftfulla. Det finns en stor oro att vi når så kallade “tipping-points” där naturens egna krafter träder in och eskalerar planetens naturliga processer. Det kan liknas vid en tröskel som, när den överskrids, kan leda till stora och ofta irreversibla förändringar i systemets tillstånd. Den temperaturökning som hittills ägt rum leder till en rad förändringar runt om på jorden. Isar och glaciärer smälter, snötäcket minskar, vädret blir mer extremt, nederbördsförhållanden förändras, permafrostens tjocklek minskar, havsytan stiger och havsvattnet försuras. Sammantaget får detta mycket stora konsekvenser för jorden, dess ekosystem, människor och samhällen. För att motverka fortsatta temperaturökningar måste de klimatpåverkande utsläppen minska. Samtidigt måste vi anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. Ett förändrat klimat är starkt kopplat till såväl ekonomi som hälsa och sociala aspekter.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk utveckling är vårt medel för att uppnå en fortsatt god utveckling av samhället. För att bli ekonomiskt starkare är hållbar produktivitetsutveckling inom näringslivet och offentlig sektor samt förmågan att sälja nya varor och tjänster avgörande. En hållbar produktion och konsumtion där cirkulära affärsmodeller utvecklas gynnar ekonomin långsiktigt. Resurserna används i slutna kretslopp i stället för att nya råvaror utvinns och produkter tillverkas. Med affärsmodeller baserade på cirkulär ekonomi kan vi bygga en hållbar framtid, skapa nya affärer och även göra avsevärda kostnadsbesparingar.

Digitalisering som verktyg kan användas för ett effektivt resursutnyttjande. Att värdet av det som produceras ökar är viktigt, bland annat för att möjliggöra högre inkomster för länets befolkning, men också för att skapa resurser till hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning och pensioner. Den ekonomiska utvecklingen får dock inte ske på bekostnad av miljön, människors välfärd eller den sociala sammanhållningen.

Barnkonventionen

Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige och den kopplar till flera artiklar inom de globala målen. I arbetet med aktualiseringen av regionala utvecklingsstrategin 2021-2022 har strategin och målformuleringar setts över och skärpts med hänsyn taget till barnperspektivet. Våra strategier och målformuleringar ska utgå ifrån alla barns samma rättigheter och lika värde, att vi alltid utgår ifrån barnets bästa, alla barns rätt till liv och utveckling samt alla barns rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Tre övergripande perspektiv påverkar länets utveckling

Förutom de tre hållbarhetsdimensionerna finns tre andra perspektiv som påverkar länets utveckling. Dessa är kompetensförsörjningen av länets arbetsmarknad, hur den digitala omställningen kan användas som en utvecklingsresurs samt vikten av internationellt samarbete för vidare utveckling.

Kompetensförsörjning

Den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för länets långsiktiga utveckling. Det handlar dels om hur vi hanterar utmaningen med stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning, dels hur vi ökar kunskapsinnehållet och därigenom konkurrenskraften inom näringslivet. Detta förutsätter att hela utbildningskedjan fungerar, från det att fler elever avslutar gymnasieskolan med godkända betyg till att förutsättningarna för det livslånga lärandet förbättras i hela länet och hos alla grupper i samhället. Höjd utbildningsnivå och kompetens är inte enbart en fråga om universitets- eller högskoleutbildning, utan även privata aktörer och aktörer inom ideell sektor som exempelvis studieförbund, folkhögskolor och anordnare av YH-utbildningar har viktiga roller i arbetet med kompetensförsörjning.

Arbetet syftar till att säkra matchningen mellan arbetsmarknadens kompetensbehov och utbildningssystemen. Det innebär dels att rätt utbildningar behöver erbjudas eller göras tillgängliga i länet, men också att utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet behöver göras mer attraktiva. En viktig del i arbetet är att skapa miljöer för möten mellan näringslivet, utbildningsanordnare och offentlig sektor.

Digital omställning

Den digitala omställningen är en stark samhällsförändrande kraft som på mindre än trettio år förändrat människans förutsättningar och beteenden radikalt. Coronapandemin blev dessutom katalysator för en snabb övergång till digital användning med stora förändringar i arbetsliv, vardagsliv och konsumtionsmönster.

Vi talar inte längre om att digitalisera befintliga företeelser – den digitala omställningen påverkar alla områden i samhället. Vi ska dra nytta av den digitala omställningen för att vitalisera och stärka Kalmar län. IT-sektorn är i sig en av de snabbast växande näringarna men är inte den enda effekten av teknikutvecklingen. Traditionella affärsmodeller utmanas samtidigt som omställningen ger stora möjligheter till effektivisering och utveckling av nya tjänster, produkter och affärsmodeller. Också offentliga aktörer behöver utveckla sina verksamheter och omvärdera sina roller.

Alla i länet ska ha möjlighet att använda digitala samhällstjänster för att skapa nya värden och motverka digitalt utanförskap. Detta förutsätter en stark digital infrastruktur och kompetenshöjande aktiviteter. Genom e-tjänster och effektivare processer kan dialogen mellan medborgare och offentlig sektor stärkas. Genom ökad insyn och större delaktighet kan tilliten till demokratin öka.

Internationalisering

Internationellt arbete, inom EU och i ett större globalt perspektiv, är en förutsättning för att vi ska kunna möta de samhällsutmaningar som Kalmar län står inför. Det kan handla om ökad global konkurrens, den demografiska utvecklingen eller klimat-, miljö- och energifrågor. Förändringar i politiska och ekonomiska maktbalanser får en direkt påverkan på det regionala utvecklingsarbetet. I en allt mer globaliserad värld blir omvärldskunskap och omvärldsbevakning allt viktigare och flertalet av de regionala utvecklingsfrågorna behöver drivas på en internationell arena, med internationellt engagemang och i internationella samarbeten. Här ger Kalmar läns strategiska läge i Östersjöregionen stora möjligheter. Vi var tidigt ute med att knyta kontakter i regionen och dessa utgör en stark plattform för fortsatt samverkan och gemensamma insatser i Östersjöregionen. Mellanregional samverkan i större geografiska områden blir allt viktigare så som inom EU:s NUTS-område Småland och Öarna, och med andra NUTS-områden. Det gemensamma EU-kontoret i Bryssel (Småland, Halland och Blekinge) och samverkan inom Regionsamverkan Sydsverige och med andra grannregioner är av central betydelse för länets utveckling.

Globaliseringen har gjort att vi fått tillgång till ett ökat utbud av varor och tjänster. Människor har kommit närmare varandra och därmed har också utbytet och överföringen av innovativa idéer och tankar ökat. Länets näringsliv får tillgång till nya marknader, samtidigt som de möter ökad konkurrens från företag i andra länder.