Stärkt innovationsförmåga i Kalmar län

Processen är i princip densamma och bygger på individen – en innovatör som har förmågan att se möjligheter utifrån ett behov och dessutom göra något av dem.

De allra flesta innovationer görs och finansieras i näringslivet eller direkt i den verksamhet de uppstår. Ibland kan samhället stödja innovation till exempel genom att tillföra resurser i tidiga skeden. Det kan vara pengar, rådgivning eller genom att tillgängliggöra ny kunskap till exempel från universiteten. Sådant stöd finns hos flera myndigheter och organisationer i något vi brukar kalla innovationssystemet. Samhället har också en viktig roll i att utveckla och tillämpa olika lagar och regler. Den offentliga konsumtionen är enorm, genom att efterfråga nya kreativa lösningar kan offentlig sektor minska sina kostnader och få bättre tjänster och produkter och dessutom stimulera näringslivsutveckling.

För att effektivisera innovationssystemet i Kalmar län och därmed stimulera innovationsförmågan har vi tillsammans med att antal av våra viktigaste samarbetspartner tagit fram "Innovationsagenda Kalmar län 2015-2020". Agendan innehåller sju principer för hur vi tillsammans vill utveckla länets innovationsfrämjande arbete och en övergripande handlingsplan som beskriver sju viktiga aktivitetsområden.

Innovationsagenda Kalmar län

Syftet är att effektivisera innovationssystemet i Kalmar län och därmed stimulera innovationsförmågan.

Agendan innehåller sju principer för hur vi tillsammans vill utveckla länets innovationsfrämjande arbete och en övergripande handlingsplan som beskriver sju viktiga aktivitetsområden.

1. En vass specialiseringsstrategi för Kalmar län

Regionförbundet tog 2016 fram en strategi för "Smart specialisering". Idén bakom smart specialisering är att Europas regioner ska identifiera och fokusera på ett fåtal områden där man har komparativa fördelar. Smart specialisering minskar risken att sprida utvecklingsresurser för tunt och slösa bort insatserna på områden med dåliga utsikter. Modellen fokuserar på möjligheter snarare än problem. 

2. En enklare och tydligare systemstruktur

Innovationssystemet består av många olika organisationer med olika uppgifter, arbetssätt, regelverk, ägande och finansiering. Det kan därför erbjuda breda möjligheter för olika sorters innovatörer. Nackdelarna är att det riskerar att bli svårbegripligt, rörigt, långsamt och upplevas ineffektivt. För att minska dessa nackdelar driver Almi, med finansiering bland annat från Region Kalmar län, projektet ITKL, innovativ tillväxt i Kalmar län. ITKL:s syfte är att göra systemet snabbare, effektivare och lättare att använda.

3. Ett regionalt inkubatorsystem

Inkubatorer är miljöer där nystartade kunskapsintensiva företag, ofta med koppling till universitet kan utvecklas till fullfjädrade företag med växtkraft.

I Kalmar län finns inkubatorer bara i ett fåtal kommuner. Företag som inte finns i någon av dessa kommuner måste därför flytta om de vill ha tillgång till inkubatorfunktioner. För att råda bot på det driver Kalmar Science Park projektet RINK, regional inkubation. I RINK erbjuds alla länets kommuner, på sätt som passar dem, tillgång till inkubatorfunktioner för sina företag.

4. Ökad samverkan mellan forskning och näringsliv

Universitet och högskolor utvecklar hela tiden ny kunskap som kan sättas i arbete i näringslivet. Ofta är det svårt för mindre företag att ta till sig denna nya kunskap. Forskare och entreprenörer har olika intressen, olika tidsskalor och talar olika språk vilket leder till att möjligheter går förlorade på båda sidor.

I Oskarshamn pågår sedan många år initiativ för ökad samverkan med näringslivet inte minst tillsammans med KTH men också med Linnéuniversitetet. I Mönsterås och Torsås driver Linnaeus Technical Centre vid Linnéuniversitetet tekniknoder där forskare och företag dagligen möts för att åstadkomma praktiskt utvecklingsarbete till ömsesidig nytta.

Det finns stort utrymme att fortsätta att utveckla samverkan mellan näringsliv och forskning, även inom icke-tekniska kunskapsområden.

5. Utvecklat regionalt ledarskap för ökad innovationsförmåga

Ledarskapets betydelse för innovationsförmåga kan knappast överdrivas. Oavsett om organisationen är privat eller offentlig, liten eller stor organisation, eller om ledarskapet utövas formellt eller informellt så är förmågan att ta beslut, att våga testa gränserna, att våga släppa in nya krafter avgörande för utvecklingen.

För att lära mer och utveckla ledarskapet i regionen samarbetar vi med Linnéuniversitetet och Region Kronoberg i forskningsplattformen SMÅLEA. Tanken med SMÅLEA är kombinera ledarskapsforskning med konkret ledarskapsutveckling. Allt utifrån ett smålandsperspektiv.

6. Ökad, utmaningsdriven offentlig innovationsförmåga

Offentlig verksamhet utgör en mycket stor del av den totala ekonomiska aktiviteten i Sverige. Våra behov och förväntningar på den offentliga välfärdsproduktionen ökar ständigt samtidigt. I Kalmar län som har ett ganska litet befolkningsunderlag och en jämförelsevis mycket hög andel äldre kan vi förvänta oss betydande utmaningar att hitta arbetskraft för framtidens välfärd. En av lösningarna är att stimulera innovation i offentlig verksamhet. Både sådan innovation som uppstår direkt i verksamheten och sådan som kan uppstå i mötet mellan offentlig och privat produktion.

Region Kalmar län driver sedan en tid en innovationssluss som ger stöd till medarbetare som har idéer som man vill utveckla och få ut på marknaden. Man samverkar också med Almi om stöd till sådana initiativ.

7. Uppföljning och kontinuerlig systemutveckling

Arbetet att öka innovationsförmågan i länet blir förstås aldrig färdigt. Därför är det viktigt att kontinuerligt följa upp och vidareutveckla arbetet. Region Kalmar län mäter tillsammans med flera nationella samarbetspartner utvecklingen. Vi arbetar också med att ta fram ett årshjul med återkommande aktiviteter och mötesplatser och andra forum för att redovisa resultat och diskutera framtida utveckling.

Kontakt