Hållplatshandboken

100 eller fler påstigande per dag (tätort/landsbygd)

Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet. Hållplatsklass A kan utvecklas till något ännu bättre vid t.ex. resecentrum.

Fysisk utformning (väghållaren)

• Plattform för minst 2 bussar i rad, kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk. Principskiss hållplatsklass A.
• Plattform skild från cykeltrafik. Minsta avstånd mellan vägbana och väderskydd 2,25 m. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
• Allmän belysning.
• Max 5 % lutning till/från hållplatsläge.
• Anslutande gång- /cykelbana.
• Tömning av papperskorgar
• Bil- och cykelparkering om utpekad viktig bytespunkt. I övrigt efter behov.

Utrustning (Kalmar länstrafik)

• Väderskydd av glas med bänk och belysning, topptavla med linjeinfo och hållplatsnamn.
• Tidtabell, kontaktinformation Kalmar länstrafik, annan info i väderskydd eller i direkt anslutning.
• Realtidsinformation.
• Anskaffning av papperskorgar.

Resecentrum 

Resecentrum utgör viktiga nav för resor med både tåg och buss. Anläggning och utformningen av resecentrum och BRT-stationer ska ses som samhällsbyggnadsprojekt där kopplingen till annan samhällsplanering och service är viktig. Utvecklingen av sådana miljöer bör ske i nära dialog mellan Region Kalmar län, kommuner, Trafikverk och andra berörda parter.

20-99 påstigande per dag (tätort/landsbygd)

Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

Fysisk utformning (väghållaren)

• Plattform för minst en buss med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk. Principskiss hållplatsklass B.
• Plattform skild från cykeltrafik. Minsta avstånd mellan vägbana och väderskydd 1,5 m (påstigning), vid avstigningsstället 2,25 m. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
• Allmän belysning.
• Max 5 % lutning till/från hållplatsläge.
• Anslutande gång- /cykelbana.
• Tömning av papperskorgar.
• Bil- och cykelparkering om utpekad viktig bytespunkt. I övrigt efter behov.

Utrustning (Kalmar länstrafik)

• Väderskydd av glas med bänk och belysning, topptavla med linjeinfo och hållplatsnamn.
• Tidtabell, kontaktinformation Kalmar länstrafik, annan info i väderskydd eller i direkt anslutning.
• Realtidsinformation vid > 50 påstigande.
• Anskaffning av papperskorgar.

1-19 påstigande, tätort

Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

• Fysisk utformning (väghållaren)
• Plattform för minst en buss, 1,5 m bred och med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk. Principskiss hållplatsklass C.
• Plattformen skild från cykeltrafik. Om gångtrafikanter korsar plattformen ökas bredden med minst 1 m.
• Allmän belysning.
• Tömning av papperskorgar (om sådana finns).
• Anslutande gång- /cykelbana. Cykelparkering vid behov.

Utrustning (Kalmar länstrafik)

• Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn (väderskydd kan förekomma).
• Tidtabell på stolpe, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
• Papperskorg, vid önskemål från kommunen.

1-19 påstigande, landsbygd storregionalt stråk

Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

• Fysisk utformning (väghållaren)
• Plattform för minst en buss, 1,5 m bred och med kanthöjd 17 cm. Vit kantlinje och ledstråk. Principskiss hållplatsklass D.
• Enklare anslutning till närmsta korsning för gångtrafikanter/cyklister.

Utrustning (Kalmar länstrafik)

• Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
• Väderskydd kan förekomma. 

1-19 påstigande, landsbygd regionalt stråk

Målbilden beskriver den nivå på standard och service som ett hållplatsläge bör ha med hänsyn till antalet påstigande och dess funktion i trafiksystemet.

• Fysisk utformning (väghållaren)
• På-/avstigningsyta 1,5 m bred, skild från väg-/bussyta med vit spärrlinje.
• Enklare anslutning till närmsta korsning för gångtrafikanter/cyklister.

Utrustning (Kalmar länstrafik)

• Stolpe med topptavla, linjeinfo och hållplatsnamn, kontaktinformation Kalmar länstrafik.
• Väderskydd kan förekomma. 

Trygghet, säkerhet och service

I kollektivtrafiken ska människor i alla åldrar och med olika förmågor kunna ta sig fram. I arbetet med att utveckla hållplatserna är trygghet, säkerhet och service viktiga ledord.

• Trygghet - närhet till andra människor och bebyggelse, god belysning och god sikt, välskött och rent.
• Säkerhet – trafiksäkert, god fysisk utformning och tillgänglighet för personer med särskilda behov.
• Service – väderskydd och sittplatser, god information, anslutande GC-väg, parkering, butik och toalett.

Beroende på antalet påstigande resenärer och hållplatsens funktion i trafiksystemet förs den till en hållplatsklass. För varje hållplatsklass finns en målbild. På så vis kan tillgängliga resurser användas på ett sätt som gör det bäst för flest.

Fullt tillgänglig hållplats

Målbilderna beaktar reglerna i Kollektivtrafiklagen samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsvariationer”. Målbilderna är formulerade så att alla hållplatser i hållplatsklass A-D når full tillgänglighet. För en fysiskt fullt tillgänglig hållplats finns krav på plattformens höjd, längd, bredd, vit kantlinje och ledstråk. Det ska också finnas en säker anslutning till hållplatsen. Den enklaste typen av hållplats, E, når inte kraven för full tillgänglighet.

StolpPlats

I datorverktyget StolpPlats hanterar Kalmar länstrafik all data om länets hållplatser. Där kan också sökningar göras för strategisk planering, underhållsåtgärder m.m. Kalmar länstrafik erbjuder väghållare hjälp med sökningar i StolpPlats.

Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) tagit fram regler för Vägars och Gators utformning (VGU). Reglerna är obligatoriska vid nybyggnads- och större ombyggnadsåtgärder inom Trafikverket. Vid mindre åtgärder är det tillåtet att göra avsteg från regelverket.

För kommunerna är VGU ett frivilligt och rådgivande dokument.

På Trafikverkets webbplats finns de olika dokumenten tillgängliga.

Trafikverkets krav och råd är ibland högre ställda än i målbilderna för Kalmar läns hållplatser. Målbilderna ska då ses som den lägsta nivå länet vill nå. Längst ner på sidan finns en jämförelse mellan VGU och Kalmar länstrafiks målbilder.

Plattformars längd

Plattformen ska vara minst lika lång som bussen (15 m). I målbilden för hållplatsklass A som har 100 eller fler resenärer per dag bör det som regel finnas plats för två bussar vid plattformen. Hållplatsens utformning, liksom hållplatslägenas antal, och trafikeringen är styrande för plattformens längd. Ta därför alltid kontakt med Kalmar länstrafik för samråd vid nybyggnad och ombyggnad av hållplatser.

Kantstöd

Plattformen ska ha ett kantstöd mot gatan som gör det möjligt för bussen att stanna med alla dörrar nära intill plattformen utan att kaross och däck skadas. Kantstöd och anslutande köryta bör därför vara av betong och utformas enligt figur.

Vit kantlinje

Plattformens kant ska ha en kontrasterande vit kantremsa av vit massa eller vita plattor. Hållplatsklass E, som saknar plattform, ska istället ha en vit spärrlinje som skiljer på-/avstigningsytan (1,5 m bred) från bussen vid hållplatsen.

Ledstråk, taktilt och visuellt, vid påstigningspunkt

Vid påstigningspunkten ska det finnas ett taktilt och visuellt ledstråk bestående av ledyta (sinusplattor) och närmast plattformskanten varningsyta (kupolplattor). Ledstråket ska vara 50-70 cm brett och det ska vara hög ljushetskontrast mellan de olika typerna av plattor i ledstråket. På större hållplatser kan det vara aktuellt även med valytor.

På platser med ett stort antal påstigande resenärer görs taktila och visuella ledstråk utmed hela plattformens längd. Se vidare i VGU.

Belysning

Allmän belysning bör finnas på alla hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (hållplatsklass A och B) och i övrigt inom tätorter. För en god allmänbelysningen bör ljuskällan finnas inom 15 m. På hållplatser av klass A och B bör det också finnas belysning inne i väderskydden vilket kan hanteras i samband med arbete på platsen. Kalmar länstrafik har ansvaret för belysning inne i väderskydden.

Skyddsräcken

Vid skolor, sjukhus och andra platser med ett stort antal resenärer kan olika typer av skyddsräcken behövas i anslutning till plattformen. Det är viktigt att skyddsräckena inte försämrar tillgängligheten till hållplatsen eller omöjliggör snöröjning. Ta därför kontakt med Kalmar länstrafik och andra berörda för samråd innan räcken uppförs.

Skilj cyklar från bussresenärer

Cyklar ska inte passera hållplatsens plattform. Helst ska inte heller gångtrafikanter passera plattformen. Lägg cykel- och gångbanor bakom plattform och/eller väderskydd. Väderskyddens bredd kan väljas med hänsyn till utrymmet på platsen. (se även under rubrik Väderskydd)

Hållplatsen är en viktig del av kollektivtrafiken!

Då nya hållplatser ska anläggas eller befintliga hållplatser förbättras är det viktigt att god tillgänglighet och hög trafiksäkerhet eftersträvas. Kontakta därför alltid Kalmar länstrafik före det att arbetet med en hållplats inleds för att diskutera säkerhet och andra trafikaspekter.

Målbilderna för hållplatsklass A-E ger vägledning vid utformningen av en hållplats. En 17 cm hög kantsten med en kontrasterande vit kantlinje och ledstråk eftersträvas i alla miljöer förutom i de regional kollektivstråken på landsbygden. Där kan en fickhållplats med en vit spärrlinje som skiljer bussen från på-/avstigningsytan (1,5 m bred) vara en godtagbar lösning.

I VGU, Handbok för attraktiv kollektivtrafik och Exempelbanken finns krav, råd och tips. Under fliken plattformar ovan visas skillnader mellan målbilderna för hållplatsklass A-E och VGU. Kalmar länstrafiks målbilder skiljer sig något från VGU avseende bl.a. tillgången till väderskydd och bänkar samt avsaknad av krav på plattform i hållplatsklass E. Kalmar länstrafik är också tydligare med att gång- och cykelbanor ska ledas bakom hållplatsens plattform och eventuellt väderskydd. Snabba elcyklar gör det allt viktigare att separera cyklister från resenärer vid hållplatserna.

Hållplatstyper i trafiktäta miljöer

Bilder och info om olika hållplatstyper är hämtade ur Kol-TRAST och VGU.

Klackhållplats, eller "utbyggd hållplats", är lämplig att använda där vägkantsparkering är tillåten. På en gata med bara ett körfält i vardera riktningen stoppas normalt trafiken bakom bussen när den står vid hållplatsen. Vid bredare eller dubbla körfält kan andra fordon passera. Klackhållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

Glugghållplats förekommer främst i tätortsmiljö. En del av parkeringsfältet upplåts för hållplatsen. Det är viktigt att hållplatssträckan görs tillräckligt lång för att möjliggöra en fullgod angöring. Hållplatstypen ger ibland begränsat utrymme för väntande resenärer. Glugghållplatsen hindrar inte biltrafiken lika mycket som en del andra hållplatstyper och är billig att anlägga.

Enkel stopphållplats används i tätorter och är utformad så att fordon i samma riktning inte kan passera när bussen står vid hållplatsen. Hållplatstypen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

Dubbel stopphållplats kallas ofta timglashållplats och används i tätortsmiljöer. Fordon i båda riktningarna måste stanna när en buss står på hållplatsen. Hållplatstypen bör inte användas på flera hållplatser i rad eller där trafikflödet är stort. Den dubbla stopphållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring vid hög plattform och god plats för väntande resenärer.

Resecentrum och större hållplatser

Resecentrum, BRT-stationer eller andra större hållplatser bör ses som samhällsbyggnadsprojekt som påverkar infrastruktur och bebyggelseutveckling för lång tid framöver. Sådana platser bör hanteras i särskilda projekt där berörda parter involveras.

Enklare hållplatser

Närmre beskrivning finns i Trafikverkets Råd för VGU.

• Körbanehållplats förekommer i såväl tätort som längs 2-fältsvägar på landsbygd. I båda fallen gäller att bussen står i körbanan och kan blockera eller störa bakomvarande trafik. Undantag är i tätorten då körfältet närmast kantstenen görs så brett att det rymmer både en stillastående buss och omkörande bilar.
• Vägrenshållplats är en vanlig hållplatstyp längs befintliga s.k. 13-metersvägar på landsbygd. För att en hållplats ska klassas som vägrenshållplats krävs att vägrenen är minst 2 meter bred. Plattform saknas ofta på vägrenshållplatser.
• Fickhållplats ligger skild från vägen eller gatan. Hållplatstypen är vanlig på landsbygd, och saknar idag ofta plattform. Även i tätort är fickhållplatsen vanligt förekommande trots att den kräver stort utrymme och är svår att angöra.

I målbilden för hållplatsklass E i de svaga kollektivtrafikstråken är fickhållplats en lämplig hållplatstyp om den är försedd med en vit spärrlinje och en 1,5 m bred på-/avstigningsyta.

Cykel- och gångbanor bör läggas bakom hållplatsens plattform för att minska olycksrisken.

Samtliga hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (A- och B-hållplatser) ska ha ett väderskydd. Ibland är det stora skillnader i antalet påstigande på den ena och den andra sidan vägen. Då kan väderskydd saknas på den sida där det främst är avstigande.

Alla nya väderskydd som köps in är av glas och följer Kalmar länstrafiks grafiska profil. Väderskydden kan skifta i storlek beroende på antalet påstigande och hållplatsens funktion i trafiksystemet.

Då större hållplatser får en ansiktslyftning med nya väderskydd flyttas äldre, brukbara väderskydd till hållplatser med färre påstigande. Så det kommer att finnas olika typer av väderskydd i länet under lång tid framöver.

I väderskyddet finns en sittbänk. Sittbrädan ska vara placerad 50 cm över mark och ha ett armstöd. Armstödet ska vara 70 cm över mark och ge gott stöd när man reser sig upp. Vid sidan av bänken bör det finnas plats för en rullstol (100x140 cm).

Fristående sittbänkar ansvarar kommunen för. För ev. papperskorgar är inriktningen att Kalmar länstrafik ansvarar för anskaffningen och kommunen för tömningen.

Belysning i väderskydd

I väderskydd på A- och B-hållplatser är målsättningen att det ska finnas belysning. Kalmar länstrafik ansvarar för belysning i väderskydden medan allmän belysning av en hållplats är väghållarens ansvar. Belysningsfrågor avgörs i samråd mellan Kalmar länstrafik och väghållaren.

Där elektricitet saknas kan batteri- eller solcellsdrivna lampor (BussLED) användas som aktiveras av väntande resenärer. Behovet av sådana lösningar får prövas från fall till fall.

Placering av väderskydd

Väderskyddet bör placeras så att cyklar och gångtrafikanter passerar bakom väderskydd och plattform. Väderskyddet ska heller inte i någon del placeras närmre kantstödet än 225 cm på A-hållplatser och 150 cm på övriga hållplatser. Om gångtrafikanter korsar plattformen bör bredden ökas med minst en meter. Notera att det finns mindre breda väderskydd som kan användas där utrymmet är begränsat.

Bredden och utformningen av plattformen skiljer sig åt mellan olika hållplatser med hänsyn till antalet påstigande liksom valet av hållplatstyp.

Sikt och miljö

Sikten runt väderskyddet ska vara god så att resenär och bussförare enkelt kan se och uppfatta varandra. Värna också miljön i närheten av väderskyddet så att den uppfattas som trygg, säker och attraktiv. Det är väghållarens ansvar att se till att anslutningen till hållplatsen är god.

Regler för uppförande av väderskydd

Det finns regler kring uppförandet av väderskydd för kollektivtrafiken. Här finns mer information om gällande regler.

Exempel på väderskydd av olika storlek

Storleken på väderskydden kan variera, minsta bredd är 73 cm.

Inriktningen är att papperskorgar ska finnas där de bäst behövs. Det vill säga där det är flest påstigande. Målsättningen är därför att det ska finnas papperskorgar fästa på väderskyddet på alla A- och B-hållplatser.

Kalmar länstrafik anskaffar papperskorgar för att fästa på väderskydden i första hand där antalet påstigande överstiger 50 personer per dag, eller i samband med att ett väderskydd byts ut. Om det är färre påstigande än 50 per dag får kommunen ta ställning till om man önskar en papperskorg eller ej.

Kommunerna tömmer papperskorgarna

Om en kommun vill ha papperskorgar även på andra hållplatser kan befintliga äldre papperskorgar omplaceras. Om en kommun önskar större, fristående papperskorgar t.ex. vid stationsmiljöer anskaffar kommunen dessa på egen hand.

Tillsammans arbetar vi för att papperskorgarnas antal ska bli rimligt och att de hamnar där de gör mest nytta!

För resenären är information om resmöjligheter, betalningssätt och eventuella avvikelser i trafiken viktig både före, under och efter resan. För personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga är det extra viktigt med god information och framförhållning. Det gäller även den som reser med barn och/eller har mycket packning.

Här redogörs för den information som ska finnas vid en hållplats.

Linjeinformation

All linjelagd busstrafik och vissa närtrafikhållplatser har en topptavla med information om att hållplatsen trafikeras av Kalmar länstrafik. På tavlan finns information om hållplatsnamn, vilka linjer som trafikerar hållplatsen och zon-nummer. Topptavlan kan vara fäst på en hållplatsstolpe eller på ett väderskydd. Topptavlans underkant bör sitta 2,5 m över mark och vara riktad mot trafiken.

Hållplatsstolpen ska placeras vid påstigningsplatsen men minst 60 cm från kantstenen. Hållplatsstolpen kan också placeras mitt för påstigningsplatsen men i plattformens bakre kant förutsatt att den är väl synlig för passagerare och ankommande buss. Tidtabellen ska riktas med texten mot plattformen.

Skolhållplatser kan växla plats beroende på var elever bor. Skolhållplatser kan därför sakna hållplatsstolpe, topptavla och linjeinformation.

Tidtabell

Alla informationstavlor på hållplatser ska placeras med sin nedre kant på mellan 70 och 120 cm höjd över marken.

Samtliga hållplatser med 20 eller fler påstigande per dag (A- och B-hållplatser) ska ha ett väderskydd. I väderskyddet finns en kassett med tidtabell, kontaktinformation till Kalmar länstrafik och information om betalningssätt och reseplanerare (appar). A- och B-hållplatser med mer än 50 påstigande per dag ska också ha realtidsinformation (se nedan).

På hållplatser med fler än 100 påstigande per dag (A-hållplatser) ska informationen utökas med linjenätskarta och hållplatslägen om dessa är fler än två.

I tätorter ska det på hållplatser med färre än 20 påstigande per dag (C-hållplatser) finnas tidtabell på hållplatsstolpen samt kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik. Tidtabellen ska vara riktad med texten mot plattformen (parallellt med trafiken). I de fall det finns ett väderskydd på hållplatsen placeras tidtabellen där.

På landsbygden utgörs den enklaste informationen av ett reflexband med kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik. I de fall det finns ett väderskydd placeras tidtabell samt kontaktuppgifter till Kalmar länstrafik där.

Realtidsinformation

Skärmar med realtidinformation blir ett allt vanligare inslag på hållplatserna. Målsättningen är att det i ett första steg ska finnas realtidskärmar på alla hållplatser som har fler än 50 påstigande per dag. Storleken på skärmarna anpassas med hänsyn till antalet påstigande och hållplatsens funktion i trafiksystemet.

Vid hållplatser med många påstigande sker en succesiv uppgradering med ”prator”, en knapp man kan trycka på för att få information om bussavgångar upplästa för sig. På hållplatser där elförsörjning saknas kan det ändå finnas realtidsinformation i mindre, batteridrivna skärmar.

Som resenär kan det vara svårt att synas och bli sedd vid en hållplats då det är mörkt ute.

Det största antalet hållplatser i länet ligger i landsbygd och saknar elförsörjning. Då är det svårt att lysa upp hållplatsen. Men även där det finns gatubelysning kan en hållplats vara mörk. Ibland kan väghållaren ordna kompletterande belysning.

Kalmar länstrafik använder sig av två sätt för att göra det lättare för busschauffören att se resenären vid hållplatsen. Dels solcellsdrivna lampor dels reflexsnurror som resenären kan snurra på för att påkalla uppmärksamhet. Inget av dessa hjälpmedel är fulländat och i vintermörkret kan solcellerna upphöra att fungera.

I väntan på bättre lösningar är det viktigt att varje resenär hjälper till att göra sig synlig vid hållplatsen med reflexer och lampor av olika slag.

Begreppet "bytespunkt" används i lite olika betydelser.

En viktig bytespunkt i hållplatsklassificeringen är en utpekad hållplats i ett storregionalt kollektivtrafikstråk som servar ett omland, by eller samhälle. Till bytespunkten ska man kunna ta sig med cykel eller bil och parkera sitt fordon för att därifrån resa vidare med buss eller tåg. Som viktig bytespunkt räknas också samtliga kommuncentrum i länet.

En viktig bytespunkt ska ha minst 5 påstigande per dag och ha en standard motsvarande minst Hållplatsklass B.

De storregionala kollektivtrafikstråken knyter samman Kalmar län med angränsande läns tillväxtmotorer. Kalmar län ansvarar bara för de bytespunkter som ligger inom länets gränser. 

Storregionala kollektivtrafikstråk med viktiga bytespunkter

Norrköping-Karlskrona (E22)

• Björnsholm
• Gamleby E22*
• Västervik E22*
• Verkebäcksbron
• Blankaholm E22
• Mörtfors E22
• Misterhult E22
• Fårbo E22
• Oskarshamn E22*
• Påskallavik E22
• Emsfors E22
• Mönsterås E22*
• Ålem E22
• Kåremo E22
• Rockneby E22
• Kalmar Norra E22*
• Hossmo E22
• Söderåkra kyrka
• Torsås E22*
• Loverslund
• Igelösa
• Halltorp vsk
• Torsås Torg
• Bergkvara busstation

Borgholm-Kalmar

• Borgholms busstation
• Rälla Centrum
• Glömminge
• Algutsrum väg 136

Mörbylånga - Kalmar

• Mörbylånga busstation
• Vickleby vsk
• Ölands Köpstad

Västervik - Jönköping

• Västervik Resecentrum
• Verkebäcksbron
• Ankarsrum väg 40
• Frödinge vsk
• Vimmerby Resecentrum

(Västervik)-Vimmerby- Växjö

• Storebro (väg 34)
• Hultsfred Resecentrum
• Målilla terminalen
• Nya torget

Oskarshamn-Jönköping

• Oskarshamn Centrum
• Glahytt
• Målilla terminalen

(Oskarshamn)-Glahytt-Växjö

• Berga Station
• Högsby Resecentrum
• Fagerhult väg 37

Kalmar-Växjö/Alvesta (tåg)

• Kalmar Central
• Nybro Station
• Emmaboda Station

Västervik-Linköping

• Västervik Resecentrum
• Gamleby Station

Kalmar-Linköping

• Kalmar Central
• Blomstermåla Station
• Högsby Resecentrum
• Berga Station
• Hultsfred Resecentrum
• Vimmerby Resecentrum

Mönsterås Busstation

* Framtida viktiga bytespunkter (BRT-station).

Vid de i länet utpekade viktiga bytespunkterna ska det finnas parkeringsplats för cykel och bil för att underlätta pendling till bl.a. arbete och studier. Cykelparkeringar bör på andra hållplatser anläggas i takt med behovet för att främja ett kollektivt resande.

Cykelparkering

Cykelparkeringar ska placeras så att de inte utgör ett hinder för andra gångtrafikanter och cyklister eller skymmer sikten från väderskyddet. Tänk särskilt på personer med synnedsättning. Det ska vara möjligt att låsa fast cyklar så att de inte kan flyttas. Vid större cykelparkeringsplatser t.ex. vid tåg- eller BRT-stationer bör cykelparkering under tak tillhandahållas. Kommunerna ansvarar alltid för cykelställ.

Anslutande gång- och cykelbanor

För att säkert kunna ta sig till och från hållplatser och viktiga bytespunkter är det en målsättning att det ska finnas anslutande gång- och cykelbanor till alla A- och B-hållplatser (>20 påstigande per dag) samt till övriga hållplatser i tätort. På landsbygden bör en enklare anslutning till hållplatsen finnas för gångtrafikanter och cyklister. Anläggning av gång- och cykelbanor är väghållarens ansvar.

Bilparkering

Bilparkering ska finnas i anslutning till viktiga bytespunkter, tåg- och BRT-stationer. Parkeringsplatserna bör ha P-skylt. Fler infarts-/pendlingsparkeringar i anslutning till bytespunkter för kollektivtrafik kan minska behovet av parkeringsytor inne i städerna. Parkeringsplatser för personer med funktionsnedsättning bör alltid finnas. Beakta även möjligheten att tillhandahålla el-laddning vid nyanläggning av parkeringsplatser. Anläggning av parkering är väghållarens ansvar.

BRT står för Bus Rapid Transit och översätts ibland med "superbussar" eller "superbusskoncept". BRT är mycket mer än en snabb buss. Det handlar om att kombinera åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon och trafikering på ett sätt som skapar en snabb och pålitlig kollektivtrafik.

I stadstrafik kan signalprioritering av bussar, särskilda bussfiler eller bussgator möjliggöra snabbare resor med buss än med bil i trafiktäta miljöer.

I regiontrafiken, t.ex. längs E22, är anläggningen av BRT-stationer en viktig pusselbit för att åstadkomma snabba och bekväma busstransporter i de delar av länet där tågbanor saknas.

Målbilden är att det i Kalmar län ska finnas en BRT-station vid E22 i varje kustkommun – Västervik, Oskarshamn, Mönsterås, Kalmar och Torsås

BRT-stationen ska:

• Fungera som en entré till staden och synliggöra den
• Placeras i direkt anslutning till E22 och avfart till staden
• Upplevas som ljus, attraktiv och ha en god koppling till staden/service
• Erbjuda väderskydd, skyltning, kartor och andra igenkänningsfaktorer som återkommer på samtliga BRT-stationer längs E22 i länet (och kanske även i grannlänen)
• Erbjuda parkeringsmöjligheter för bil och cykel
• Trafikeras av både samhällsstödd och kommersiell kollektivtrafik
• Vara lätt att använda, trygg och säker, och främja ett ökat kollektivt och miljövänligt resande.

Ett BRT-koncept tar lång tid att bygga upp och kräver samverkan mellan flera parter och en tydlig och målbild. Arbete med BRT-koncept pågår både i stadsmiljö och i regiontrafik på flera platser i Sverige, även i Kalmar län. Så här kan man planera för BRT-stationsmiljöer.

Hämtat ur: Målbild Koll2035, Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille

Ansvaret för att utveckla och underhålla länets hållplatser delas mellan Kalmar länstrafik och väghållarna. Trafikverket är väghållare på det statliga vägnätet och länets kommuner på de kommunala vägnätet.

Ansvarsfördelning

* I Kalmar stad ägs de väderskydd som har reklamsida av CTV (Commercial TV).

Vid fel på utrustning som Kalmar länstrafik ansvarar för görs felanmälan via kalmarlanstrafik@regionkalmar.se. 

Nedan redovisas några ungefärliga kostnader för utrustning, fysisk utformning av hållplatsen samt drift och underhåll av utrustning (2018).

*Markanläggning innebär anläggningsarbete på körbana och under plattform. Exempelvis förstärkningsåtgärder som betong.

BRT (Bus Rapid Transit)

Översätts ibland med "superbuss" eller "superbusskoncept". BRT är mer än en snabbuss. Konceptet handlar om att kombinera åtgärder inom samhällsplanering, infrastruktur, fordon och trafikering på ett sätt som skapar en strukturbildande och i alla delar attraktiv kollektivtrafik.

BRT-station

En stationsmiljö för bussar i ett BRT-koncept. Stationsmiljön ska ha samma kvaliteter med avseende på trygghet, säkerhet och service som normalt förknippas med en tågstation.

Bussterminal/busstation

Ordet "terminal" betyder ändpunkt. En bussterminal är därför en punkt/plats där en eller flera busslinjer startar eller slutar. Begreppen bussterminal och busstation används ofta synonymt eftersom båda inkluderar angörings- och uppställningsutrymmen för flera bussar samt terminal-/stationsbyggnad eller hållplatsområde för resenärer.

Bytespunkt

Det saknas en entydig definition av begreppet bytespunkt. Ofta menas en hållplats där resenären kan göra ett byte mellan olika linjer i samma trafikslag eller byte till ett annat trafikslag, jämför resecentrum. I Kalmar länstrafiks hållplatsklassificering används också begreppet viktig bytespunkt.

Centralstation

Anger huvudstationen i en ort som har flera järnvägsstationer. Stationen fungerar som ett nav i transportsystemet där man kan byta mellan olika tåg eller till andra transportslag.

Framkomlighet

Beskriver hur snabbt en buss kan ta sig fram i ett gatunät. Faktorer som påverkar framkomligheten är t.ex. andra fordon, trafiksignaler, bussfiler och hållplatstyper.

Hållplats

Av- och påstigningsplats för bussresenärer i linjetrafik. En hållplats kan ha flera hållplatslägen.

Hållplatsområde

Område i direkt anslutning till hållplatsens plattform och ev. väderskydd. Hållplatsområdet kan vara olika stort beroende på utformning och funktion i trafiksystemet.

Hållplatsläge

Plats för buss att stanna. En hållplats har ofta två hållplatslägen, med samma namn, för trafik i varsin riktning. Större bytespunkter kan ha många hållplatslägen.

Hållplatskapacitet

Ett mått på hur många bussar eller resenärer som en busshållplats fungerar för under en viss tid.

Hållplatsklassificeringssystem

Ett system till stöd för hur utrustning och investeringar ska styras till hållplatser av olika typer (med avseende på antal resenärer och funktion i trafiksystemet) för god resurseffektivitet.

Ledstråk

Kombination av markplattor med olika utformning (taktila/visuella) som underlättar för personer med synnedsättning att orientera sig på hållplatsen eller i gaturummet.

Realtidsinformation

Realtidsinformation innebär att information om kollektivtrafiken förmedlas till resenärerna i nutid via bildskärmar vid hållplatsen. Informationen kan gälla aktuell tidtabell, förväntad ankomst, förseningar, tillfälliga ändringar eller vägvisning.

Resecentrum

Har både järnvägsstation och busstation samt visst utbud av service.

Station

Det saknas en entydig definition av begreppet station. Trafikverket använder ordet som ett samlande begrepp för olika typer av bytespunkter, resecentra m.m. som förekommer i kollektivtrafiken. Stationen betraktas mer som en plats eller ett område, inte enbart ett stationshus.

Stationsanläggning

Den fysiska anläggning som finns inom en station och som behövs för att upprätthålla den samlade stationsfunktionen.

Stationshus

Byggnad som ligger i anslutning till en station och inrymmer en eller flera funktioner t.ex. väntutrymmen, toaletter och annan service.

Taktil tavla

Informationstavla utformad för synskadade. Informationen är uppbyggd i flera lager i form av reliefer.

Tidtabell

Visar trafikutbudet i tryckt eller digital form.

Tidtabellskassett

En tavla för tidtabell som monteras i väderskydd eller på stolpe.

Tillgänglighet/Användbarhet

Utformning eller anpassning av fordon och hållplatser som gör att olika resenärskategorier lätt ska kunna ta sig till hållplatsen, nyttja hållplatsen och kunna stiga på och av bussen smidigt. En fullt tillgänglig hållplats i Kalmar län ska vara anpassad för resenärer med nedsatt rörelseförmåga, syn eller hörsel.

Tur

En bestämd sträcka som följer en tidtabell mellan två ändhållplatser på en linje.

Turintervall, Turtäthet

Tidsavståndet mellan två efter varandra följande turer på en linje.

Viktig bytespunkt

Begreppet används i Kalmar länstrafiks hållplatsklassificering och avser en utpekad hållplats som servar ett omland (by eller samhälle) längs ett storregionalt kollektivtrafikstråk för buss. Dit ska man kunna ta sig med cykel eller bil och parkera för att sedan resa vidare med buss. Samtliga tågstationer i länet tillsammans med Mönsterås busstation räknas som viktiga bytespunkter.

Väderskydd

Väderskydd för resenärerna, som är placerad på hållplatsen. Utseendet varierar med olika fabrikat och storlekar.

Vändslinga

Utrymme avsett för vändning av bussar i linjetrafik.