”Folkhögskola är fritt och frivilligt”

När Högalids rektor Anna Kellander Brewitz får frågan om hon känner till att somliga anser att folkhögskolorna är ”flummiga” svarar hon direkt.

– Jajjemen, det vet vi allt för väl, och jag tycker att ”flummigt” är ett väldigt negativt ord. Flummigt för mig betyder frånvaron av ramar och att det inte finns några mål eller delmål. Och det är inte så vår verksamhet ser ut.

– Om man däremot byter ut ”flummigt” mot ”fritt och frivilligt” så beskriver man vår verksamhet på ett bra sätt. För du kommer hit för din egen skull och vi ska göra verksamhet på gruppnivå som är baserad på dina erfarenheter, dina förutsättningar och dina mål.

– Likheten mellan folkhögskolan och grundskola och gymnasium är att vi utgår från samma kursplaner och här får du motsvarande kompetens. Men skillnaden är att vi individanpassar utbildningen efter dina unika förutsättningar. Bland annat har vi en hög andel diagnoser bland våra deltagare och om målet exempelvis är att deltagarna ska lära sig Engelska 5 så kan vi göra utflykter, baka saker tillsammans medan vi pratar engelska eller varför inte läsa glosor medan vi hoppar hopprep? Det kan somliga tycka är ”flummigt”, men kan samtidigt vara den bästa metoden för kunskapsinlärning för just den individen.

– Om man jämför oss med Komvux, där du också kan läsa SFI, grundskola och gymnasium, så arbetar vi på olika sätt. Men vi vänder oss till olika individer med olika behov och förutsättningar. Båda skolformerna behövs och kompletterar varandra.

När Högalids folkhögskola grundades år 1875 slogs det fast att skolans ”ändamål är att utbilda unge män bland allmogens söner till goda medborgare och upplyste yrkesmän”. Under de knappt 150 år som gått sedan dess har mycket hänt på skolan, inte minst undervisas såklart även kvinnor. Men när Anna Kellander Brewitz ska beskriva skolans ändamål i dag är andemeningen inte långt ifrån den ursprungliga.

– Våra utbildningar ger deltagarna den rätta kompetensen. Men vi vill också att deltagarna har ett mervärde med sig från att ha gått på en folkhögskola. Och det är att de ska ha verktyg för att kunna skapa sig ett liv som är rikt och hållbart.

– Ett exempel på mervärde är att deltagarna på yrkesutbildningarna träffar alla möjliga målgrupper här på skolan. Det är allt från de som går seniorkurs och musikkurs till läkare som övar svenska och deltagare på baskursen för vuxna med lindring intellektuell funktionsnedsättning. Det pågår ständigt samarbeten mellan utbildningarna och här träffar man individer som man kanske aldrig annars hade träffat. Det ger perspektiv och en kunskap som är svår att få på andra sätt.

Totalt studerar runt 170 personer på någon av Högalids folkhögskolas åtta olika profilkurser, de två yrkesutbildningarna eller läser in grundskola eller gymnasium. Sammanlagt arbetar ett 50-tal personer på skolan. De senaste åren har Anna Kellander Brewitz märkt av en förändrat syn inom regionen på folkhögskolorna.

– De senaste tio åren ungefär har vi märkt av en tydlig skillnad på hur Region Kalmar län ser på oss folkhögskolor. Innan dess kändes det som att allt fokus låg på vården och vi var ”bara en skola”. Men det har ändrats och numera finns vi med och nämns i alla sammanhang och lyfts fram som en självklar del av Region Kalmar län. Utbildning ses nu som en självklar del i folkhälsan och det är till stor fördel för oss och vi är väldigt stolta över att ha regionen som huvudman.

– Man pratar mycket om vita fläckar, alltså områden där utbildningsnivån är lägre inom en kommun eller inom en region och där är generellt sett även folkhälsan sämre. Där har vi en viktig roll att spela och det ingår i vårt uppdrag att motverka dessa vita fläckar.

Text & Foto: Tomas Löwemo

Kontakt