Ett bra exempel: Ölands skördefest

1996 startades en ny enhet på dåvarande Högskolan i Kalmar som skulle jobba med att skapa samverkan mellan näringslivet och högskolan. På enheten arbetade en näringslivskoordinator vid namn Helena Nilsson.

– Våren 1997 deltog min dåvarande chef Göran Borgö på ett möte med företagare i Borgholm. När han kom tillbaka så sa han till mig att jag fått en ny uppgift, och det var att ringa Rolf Attoff, säger Helena Nilsson, som i dag är regional utvecklingsdirektör vid Region Kalmar län.

På mötet i Borgholm hade Göran Borgö förutom Rolf Attoff träffat journalisten Sven Ekberg och konstnären och kocken Måns Rossander. Trion hade tagit chansen att lägga fram en idé om att arrangera en kulinarisk festhelg, en skördefest, på Öland.

– Det där första mötet med Rolf glömmer jag aldrig, säger Helena Nilsson och skrattar.

– Han var otroligt energisk och jag ser det fortfarande som min största yrkesmässiga bedrift att jag lyckades få honom att sitta still tillräckligt länge för att jag skulle kunna få ur honom vad idén egentligen handlade om.

Idén, i korthet, hade Sven Ekberg fått efter ett besök på den lilla ön Jersey i Engelska kanalen. Där hade Sven Ekberg och Måns Rossander 1996 besökt Good food festival, en festival som kretsar kring öns fina råvaror och många restauranger. Efter besöket slog det Sven Ekberg att det fanns många likheter mellan Jersey och Öland. Och visst borde det finnas möjligheter att arrangera en liknande matfestival på Öland? Idén presenterade Sven Ekberg för entreprenören och energiknippet Rolf Attoff.

Spola fram några månader och vi är tillbaka i mötesrummet där Helena Nilsson försökte få styr på Rolf Attoff.

– Han var oerhört taggad och hade så många idéer! Det var inte helt lätt att omformulera allt det i en projektansökan.

Den där projektansökan som Helena Nilsson formulerade var viktig, för det krävdes pengar för att göra verklighet av idén. Sverige hade bara något år tidigare gått med i EU och man kunde därmed ansöka pengar från Småföretagarinitiativet (föregångaren till EU:s strukturfond) och från Länsstyrelsen i Kalmar län som på den tiden fördelade de regionala utvecklingsmedlen. Även dåvarande Landstinget i Kalmar län stöttade med pengar.

Totalt beviljades den första upplagan av Ölands skördefest cirka 1 miljon kronor. Pengar som behövdes till personal som kunde arbeta med att mobilisera företagare, föreningar och ideella personer på Öland som är de som står för skördefestens alla aktiviteter. Och inte minst behövdes pengar till marknadsföring och den orangea tidningen som ännu i dag pryds av samma illustration av en pumpa som Måns Rossander målade.

Stort lokalt engagemang

– Det fanns tidigt ett mycket stort intresse på Öland för idén med en skördefest. Men de tre näringarna besöksnäringen, lantbruket och kulturen hade aldrig tidigare samarbetat på det sättet. Så Rolf Attoff och de andra hade fullt upp, säger Helena Nilsson.

– Och vad inte alla vet är att Ölands skördefest aldrig hade blivit av om inte Rolf Attoff själv tagit på sig den ekonomiska risken under de första åren. Beviljade projektmedel betalas ut först efter att projektet slutförts och han kunde på förhand inte veta hur mycket medel projektet skulle beviljas eller kosta.

– Även Borgholms och Mörbylångas kommuner var väldigt viktiga som möjliggörare, bland annat genom ekonomiskt stöd och inte minst hanteringen av alla tillstånd som krävs när mat ska serveras.

Samma år, 1997, arrangerades Ölands skördefest för första gången och resten är, som det heter, historia.

– Jag vet inte om det är en skröna, men det sägs att deras mål var att efter tre år skulle lika många bilar rulla över Ölandsbron under Ölands skördefest som det gjorde under midsommar. Och det sägs att de klarade det målet redan andra året. Och då ska man komma ihåg hur stort midsommar är på Öland!

Andra året och framåt beviljades Ölands skördefest stöd från inte bara det då nybildade Regionförbundet utan även från Ölandskommunerna och andra aktörer som stödjer regionala utvecklingsprojekt.

Under skördefesthelgen äger i dag över 900 aktiviteter rum på Öland och trafiken kan vara så mycket som 36 000 fordon per dygn. Att jämföra med omkring 25 000 fordon per dygn under sommarmånaderna och omkring 15 000 fordon per dygn under resten av året.

– Regionförbundet fortsatte att stödja skördefesten under ett antal år med fasade sedan ut stödet då projektet var tvunget att stå på egna ben. Och det har verkligen varit roligt att få följa Skördefesten och i dag se att den lever vidare för egen maskin, säger Helena Nilsson.

– De som leder Skördefesten och alla de företag och privatpersoner som engagerar sig gör ett jättestort jobb, vilket också är grunden för att evenemanget ska leva vidare och utvecklas.

Inte bara Öland

– Evenemanget gynnar inte heller bara Öland utan även närliggande kommuner. Det var faktiskt inte länge sedan jag hörde en företagare i Västervik som sa att skördefesthelgen på Öland var deras bästa helg för då passerar så många bilar. Och vi ska inte glömma att de flesta logianläggningar och restauranger på Öland förut brukade stänga för säsongen i mitten av augusti, men numera hade de allra flesta öppet fram till skördefesten. Så det har verkligen förlängt säsongen.

För Helena Nilsson är ännu i dag det där första mötet med Rolf Attoff en favorithistoria. Och Ölands skördefest fortsätter vara ett favoritexempel på hur regionala utvecklingsstöd kan hjälpa eldsjälar att förverkliga sina idéer.

– De offentliga stöden hjälpte till. Men det är alltid de lokala drivkrafterna, människorna och idéerna bakom, som är det viktigaste inom regional utveckling. Det gäller att ta tillvara på kraften som finns där ute och vara en möjliggörare.

– Det ser jag som vårt största uppdrag.

Kontakt