Prioriterade utvecklingsområden

De prioriterade områdena är:

• Delaktighet, hälsa och välbefinnande
• God miljö för barn och unga
• Hållbar samhällsplanering
• Stärkt konkurrenskraft

Delaktighet, hälsa och välbefinnande

God fysisk och psykisk hälsa, välbefinnande, trygghet och möjlighet att påverka sin livssituation är förutsättningar för att vi ska kunna leva ett rikt och hälsosamt liv. Att ge alla invånare inflytande och likvärdiga levnadsförhållanden är en väsentlig del i att minska ojämlikheten och avskaffa fattigdom.

Alla länets invånare ska ha goda möjligheter till trygga miljöer, hälsa och livskvalitet, oavsett kön, ålder, förutsättningar eller bakgrund. För att utveckla välfärden i länet och skapa ett socialt hållbart samhälle krävs aktiv och långsiktig samverkan mellan olika aktörer i och utanför länet. Ökad samverkan kring social hållbarhet, välfärd och vård och omsorg mellan offentliga aktörer, idéburna organisationer och civilsamhället är en viktig del av detta. Behovet av samverkan för hantering av utmaningar på både kort och lång sikt blev extra tydlig i samband med coronapandemin.

Att arbetsmarknaden är inkluderande och att det finns möjligheter till sysselsättning för alla är avgörande för att skapa delaktighet och social sammanhållning, och för att säkra vår välfärd. Detta förutsätter att alla oavsett kön, ålder, bakgrund eller bostadsort har möjlighet att skaffa sig den kompetens som efterfrågas på alla utbildningsnivåer. Linnéuniversitetet och lärcentrum som tillgängliggör utbildning också på fler platser i länet är mycket viktiga i detta avseende. Tillgängligheten till utbildning och arbete kan förbättras ytterligare genom förbättrade pendlingsmöjligheter i regionen. Detta ökar också förutsättningarna för förbättrad matchning på arbetsmarknaden, för såväl boende i länet som för inflyttare och medflyttare.

Utgångsläge

Fram till år 2030 beräknas den demografiska försörjningskvoten öka i länet, det vill säga färre personer i arbete ska försörja fler och samhället behöver anpassas till en åldrande befolkning. Fler personer behöver arbeta, till exempel i grupper som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden, bland annat äldre, utrikesfödda, personer utan gymnasieutbildning eller personer med funktionsnedsättning. Friska, aktiva äldre invånare skapar möjlighet till ett längre arbetsliv, minskade sjukskrivningar och högre produktivitet. För att nå hit är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete viktigt, liksom att arbetsplatser anpassas så att människor klarar av att vara yrkesverksamma längre. Även arbetet för en giftfri vardag är en del av grunden för god hälsa och välbefinnande. Den digitala omställningen och utvecklingen inom till exempel välfärdstjänster kommer att ha stor påverkan genom möjligheterna att exempelvis effektivisera arbetssätt inom vård och omsorg. Utbyggd digital infrastruktur är en förutsättning för detta, liksom åtgärder för att öka den digitala kunskapen och skapa digital tillgänglighet för alla. Eftersom goda levnadsvanor och god hälsa i unga år ger en större chans till ett hälsosamt liv även som vuxen, ska särskilda insatser för att stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, riktas mot barn och unga. Även den pågående omställningen till personcentrerad och nära vård är viktig i arbetet att åstadkomma god och jämlik hälsa.

Grunden för ett hållbart samhälle är att det inte glider isär. Olika former av utanförskap, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt, är en riskfaktor för välfärdssamhället. Insatser för att stärka den sociala sammanhållningen är därför viktiga för länets utveckling. Det finns tydliga samband mellan utbildningsnivå, inkomst och hälsa, men även skillnader relaterade till kön och individers bakgrund. Möjligheter för fler att klara sin skolgång och minst ta examen från gymnasiet, liksom att möjliggöra ett livslångt lärande där det både är möjligt att vidareutbilda sig och att byta yrkesinriktning under tiden som yrkesverksam, är därför viktiga. Insatser för att förbättra integrationen av utrikesfödda är viktiga för att få in fler människor i arbete och därigenom bidra till vår gemensamma välfärd, men är också en framgångsfaktor för att stärka den sociala sammanhållningen i länet. För att bättre nyttja den potential som finns bland utrikesfödda behöver vi utveckla systemen för att validera och ta tillvara kompetens, språkkunskaper och erfarenheter. Alla har ett ansvar att se, fråga och skapa förutsättningar för ett tryggare samhälle. Region Kalmar Län, arbetar i samverkan med länsstyrelse, kommuner och civilsamhället, för att nå målen i den nationella strategin att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

Att mötas och finnas i ett sammanhang och i olika sociala nätverk är viktigt för välbefinnandet. En mångfald av mötesplatser bidrar till att öppna upp för deltagande, delaktighet och tillgänglighet. Föreningslivet utgör en viktig arena för samhällsengagemang och en mötesplats där människor med olika bakgrund samlas kring gemensamma intressen. Tack vare digital utveckling har tillgången till olika tjänster i samhället ökat, inte minst i samband med coronapandemin. Kulturen och biblioteken är viktiga delar av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt deltagande i samhället. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och livslångt lärande är tydliga. Även kulturarvet har en stor potential som resurs för samhällsdeltagande, genom att skapa en grund för lokalt engagemang och en gemensam lokal identitet. För att alla invånare ska ta ett aktivt samhälls- och demokratiansvar krävs planering av trygga och tillgängliga fysiska och digitala miljöer, såväl i stadsmiljö som på landsbygden. De stora natur- och kulturmiljövärden som finns i länet bidrar till att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö för länets invånare. Många miljöer och biotoper har utvecklats i samspel med jordbruket, skogsbruket och fisket. Den biologiska mångfalden och länets ekosystem är grunden för att upprätthålla en hållbar livsmedelsproduktion. En hållbar utveckling är viktig för bevarandet av länets natur och kulturvärden. I takt med att människor i större utsträckning söker efter lugn, natur och vackra miljöer, distansarbetet ökar och människor flyttar ur städer till kransbygder, har länet stora möjligheter att attrahera besökare och nya invånare. En levande landsbygd med tillgång till samhällsservice även på mindre orter är en förutsättning för att leva, bo men också för gröna näringar och de natur- och kulturmiljöer de skapar. För en hållbar utveckling krävs en helhetssyn när det gäller sambanden mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård och kulturmiljövård samt stärka invånarnas delaktighet, förståelse och engagemang för natur- och kulturarvet i närmiljön.

Målformuleringar

God miljö för barn och unga

En trygg, jämlik, jämställd och stimulerande miljö för barn och unga som gör dem väl rustade för livet är den bästa investering en region kan göra för en hållbar utveckling. Att erbjuda en god miljö för barn och unga är dessutom viktigt för att attrahera inflyttande till länet.

Arbete som syftar till att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle bör börja med insatser riktade till barn och unga. Dessa är därför en viktig målgrupp för allt utvecklingsarbete och är redan idag en prioriterad grupp för länet i utvecklingssammanhang. Alla länets invånare ska ha samma möjligheter till god hälsa, välbefinnande, trygghet och inflytande över sin livssituation, oavsett ålder, kön, förutsättningar eller bakgrund.

I arbete med unga som målgrupp har skolan en särställning. Skolan är barns och ungas arbetsmiljö och en viktig samverkanspartner i arbete som rör barn och unga. Insatser för att skapa en jämlik och jämställd uppväxt kan och måste ske på flera arenor, till exempel i hemmet, inom förskola, skola, vård och omsorg samt inom kultur- och föreningslivet.

Barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet i beslut som rör dem själva. De ska känna till hur och i vilka sammanhang de kan påverka, både gällande sin egen situation och samhället. Barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande, synpunkter ska hämtas in från barn och unga inför beslut som rör dem. Genom att göra livet begripligt, meningsfullt och hanterbart skapar vi förutsättningar för unga att forma egna självständiga liv. På så sätt ges alla, även barn och unga, förutsättningar att kunna bidra till sin egen, lokalsamhällets och länets utveckling.

Utgångsläge

Genom att ta hand om barn och unga på bästa sätt skapar vi förutsättningar att de ska vilja bo i länet, flytta hit eller återvända efter några år på annan ort.

Länets skolor håller hög kvalitet och andelen elever som tar examen från gymnasiet är bland de högsta i landet, dock med stora variationer inom länet. Det finns elever som inte kommer in på eller tar examen från gymnasiet, vilket medför svårigheter att till exempel etablera sig på arbetsmarknaden, vara delaktig i samhället och forma ett självständigt liv. De nationella målen säger att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen. De flesta unga i länet har en god upplevd hälsa, känner sig trygga och delaktiga och ser positivt på sin framtid. Det finns dock unga i länet som inte känner sig delaktiga, sedda eller som lever i utanförskap. Den psykiska ohälsan ökar i samhället, även bland unga. Det är därför viktigt att unga erbjuds möjligheter till en aktiv fritid.

Unga kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden och att hitta en egen bostad. Det måste därför finnas ett tydligt ungdomsperspektiv i politiken.

Målformuleringar

Hållbar samhällsplanering

Attraktiva livsmiljöer och god tillgänglighet i vardagen är viktiga faktorer för en framgångsrik region. En hållbar fysisk samhällsplanering bidrar till att vi nyttjar våra naturgivna förutsättningar väl. Den bidrar också till en bättre vardag och till större och mer integrerade arbetsmarknadsregioner.

Förbättrade pendlingsmöjligheter kan minska länets sårbarhet för konjunktursvängningar och stärka näringslivet. Ett större antal pendlingsbara arbetstillfällen gör det lättare att hitta passande arbeten och påverkar också lönenivåer och möjligheterna till matchning mellan arbete och utbildning.

Större och integrerade arbetsmarknadsregioner innebär att närliggande arbetsmarknadsregioner växer samman genom pendling. Det förutsätter snabba transporter såväl inom länet som över länsgränserna. Resande med kollektivtrafik är att föredra, eftersom det generellt leder till minskad klimatpåverkan samt mindre trängsel och buller. Kollektivtrafik är också viktig för den som saknar körkort eller har begränsade ekonomiska resurser. För att kunna konkurrera med bilresor är korta restider och möjlighet att nyttja restiden till arbete avgörande.

Godstrafiken spelar en avgörande roll för arbetstillfällen och ekonomisk utveckling i länet och välutvecklade logistik- och godstransportsystem är därför en förutsättning för länets utveckling. Även flygförbindelsen med Stockholm och internationell hub i Europa är avgörande för näringslivets internationalisering och för regionens utveckling i stort.

Samtidigt måste transportsystemets miljö- och klimatpåverkan minska för att vara långsiktigt hållbart. De fossila bränslen som används i länet nyttjas till övervägande del till transporter. Omställning till fossilbränslefria transporter är därför en av länets stora utmaningar och målet är att Kalmar län år 2030 ska vara en fossilbränslefri region.

En hållbar planering bidrar till att länets geografi, naturresurser, infrastruktur och miljöer nyttjas på ett klokt sätt samt till att platser, mark och vatten utformas så att de främjar en god livsmiljö. Exempel på metod för detta är gestaltad livsmiljö som utgår från allas rätt till miljöer som är inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara. Detta leder till bättre miljö och hälsa, ökat välbefinnande och trygghet. Restiden med kollektivtrafik kan till exempel minimeras genom att bostäder, verksamheter och service lokaliseras i anslutning till stationer och knutpunkter. En socialt hållbar planering tar hänsyn till olika gruppers behov, att miljöer är säkra och tillgängliga, till exempel cykelvägar i anslutning till skolor. Invånarnas behov av digital uppkoppling kan mötas genom en god digital infrastruktur. Det bidrar till ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle.

Utgångsläge

Den geografiska rörligheten på länets arbetsmarknader har successivt ökat och allt fler pendlar allt längre sträckor för att komma till sitt arbete. Pendlingen har ökat mer bland kvinnor än bland män i samtliga kommuner i länet, men män dominerar fortfarande bland de som pendlar längre sträckor. Utvecklingen i länet går därmed mot större arbetsmarknadsregioner, men arbete återstår för att knyta ihop arbetsmarknadsregioner över länsgränserna. Samtidigt ökar distansarbetet i vissa grupper och coronapandemin har fört med sig förändrade rese-, boende- och arbetsmönster vilket kan innebära nya möjligheter för länet. Människors resor mellan hemmet, arbetsplatsen och fritidsaktiviteter är oberoende av den administrativa indelningen av samhället. Därför behöver vi öka den regionala och lokala samverkan kring dessa frågor.

Kalmar län består av ett stort antal orter av olika storlek som kompletterar varandra. I ett regionalt perspektiv är det av betydelse att stärka funktionen hos länets tillväxtmotor och regionala kärnor för att dessa ska kunna skapa utveckling i ett större omland. För länets mindre orter är stärkta samband till närliggande arbetsmarknader inom och utanför länet nödvändiga för att minska den sårbarhet som följer av beroendet av ett fåtal stora arbetsgivare, men också för att kunna nyttja möjligheten att få nya invånare när alltfler vill bo naturnära och utanför städerna. Tillgång till bra kommunikationer, såväl fysiska som digitala, är en viktig utvecklingsfaktor. Tillgång till god samhällsservice i kommunernas centralorter är tillsammans med förbättrade fysiska och digitala kommunikationer en förutsättning för att det ska finnas möjlighet att bo i och driva företag i alla delar av länet.

En miljö i balans är en förutsättning för hållbar utveckling. Omställning till resurseffektiva och kretsloppsanpassade lösningar som bygger på förnybara råvaror och hållbara ekosystem blir allt viktigare i takt med den globalt ökade konkurrensen om naturresurser. Kalmar län ligger långt framme på området men det behöver fortsätta utvecklas. Här finns stora utmaningar, men rätt hanterat även möjligheter.

Utsläppen av klimatpåverkande gaser från Kalmar län ska minska, totalt sett och inom alla sektorer. I dag kommer de största utsläppen från jordbruk, transporter och energiförsörjning vilket gör dessa sektorer till prioriterade områden. Två tredjedelar av den energi som används i länet kommer från förnybara energikällor. Därtill kommer ungefär fyra procent fossilfri kärnkraftsel. Arbetet inom miljöområdet ska bidra till minskad negativ miljöpåverkan, ett effektivare resursnyttjande och ett växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling. Här ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål med hållbar tillväxt. Samtidigt måste vi också intensifiera arbetet med att anpassa samhället till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.

Vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd är avgörande för regionens utveckling. Dricksvatten är dessutom vårt viktigaste livsmedel. Närmare 70 procent av den allmänna dricksvattenförsörjningen är ytvattenberoende. För att trygga människors hälsa nu och i framtiden är det därför viktigt att skydda råvatten i samhällsplaneringen, liksom att hushålla effektivt med de begränsade vattenresurserna. Inom länet finns en hög kompetens inom vattenfrågor såväl på universitet som inom offentlig förvaltning och näringslivet.

Östersjön är en värdefull vattenresurs och ett levande hav som kan leverera ett stort antal ekosystemtjänster. Samtidigt har övergödning gjort att många av Östersjöns funktioner idag är ansträngda eller hotade. För att minska övergödningen krävs ett internationellt samarbete mellan länderna kring Östersjön och fortsatt arbete lokalt och regionalt med hållbar fysisk planering.

Den snabba utvecklingen inom globalisering och digitalisering har medfört att samhällets sårbarhet har ökat inom flera områden. Åren 2020-2022 utmanades såväl världen som regionen av både pandemi och krigsutbrott. Samhället behöver ha en ökad beredskap och höja sin förmåga att möta och hantera en rad olika typer av påfrestningar, såväl på kort som lång sikt. Länets aktörer behöver därför fortsätta en nära och strukturerad samverkan för att säkerställa krisberedskapen på samhällskritiska områden som rör exempelvis energi- och vattenförsörjning, livsmedel, information och kommunikation inklusive cyberangrepp, finansiella tjänster, transporter samt hälso- och sjukvård. Även arbetet med att stärka säkerhetsskyddet och bygga ett robust civilt försvar behöver ske i nära samverkan såväl nationellt som regionalt.

Målformuleringar

Stärkt konkurrenskraft

En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter ett högt värdeskapande i näringslivet, många globalt konkurrenskraftiga företag och en dynamik i näringslivet där nya företag kan starta, utvecklas och ha goda förutsättningar att växa.

För att underlätta entreprenörskap krävs ett gott företagsklimat med god kundservice, effektiv ärendehantering och gott bemötande. Ett diversifierat näringsliv är viktigt för att bidra till en god utveckling i länet.

Vi har en näringslivsstruktur i snabb omvandling, där globaliseringen och den digitala omställningen förändrar förutsättningarna men samtidigt skapar nya möjligheter för länets företag. Näringslivet verkar på en internationell marknad och möter konkurrens från företag i hela världen. Att ta vara på idéer och innovationer i såväl nystartade företag som i befintliga, är en förutsättning för att vi ska behålla och öka vår konkurrenskraft. För att kunna göra detta krävs att företagen kan producera varor och tjänster med högt förädlingsvärde, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande kompetensförsörjning.

I takt med automationens utveckling väljer allt fler företag att flytta hem produktionen till Sverige, en utveckling som blev allt tydligare under pandemin då leveranskedjor visade sig sårbara och företag såg behov av ökad kontroll över värdekedjor. En förutsättning för utveckling av automation och mer inhemsk produktion är tillgång till god kompetens och utbildad arbetskraft. Utbildningsutbudet måste matchas mot arbetsgivarnas behov samtidigt som utbildningar inom de områden som efterfrågas måste göras attraktiva. Utgångspunkten är att ta vara på våra komparativa fördelar, tillföra ny kunskap, uppmuntra entreprenörskap, mötas över traditionella branschindelningar och ta tillvara möjligheterna med ny teknik. Detta förutsätter samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor, forskning och utbildning.

För att bli internationellt framstående krävs en kritisk massa av företag och kompetens inom ett område. Genom att arbeta för större arbetsmarknadsregioner ökar det regionala utbudet av både företag och arbetskraft, och därigenom ökar möjligheterna att kombinera en större branschbredd med en spets i form av kluster av specialiserade företag och anställda.

Utgångsläge

I länet finns ett stort antal företag som exporterar en stor del av sin produktion eller är underleverantörer till multinationella företag. Effektiva godstransporter är därför en förutsättning för industrins konkurrenskraft. Att exportera eller expandera internationellt blir allt viktigare även för små och medelstora företag då en stor del av tillväxten i världsekonomin framöver kommer att ske utanför Sverige och Europa. När värdekedjor i allt högre utsträckning internationaliseras ökar också vikten av samarbeten med leverantörer och kunder i andra länder. Att ta klivet över nationsgränsen kräver dock kunskap och förberedelser. Här fyller det företagsfrämjande systemet en viktig roll.

Betydelsen av innovationer och kunskap ökar, vilket medför att tjänstesektorn växer medan industrin blir allt mer högteknologisk och har allt färre anställda inom produktionen. Tillverkningsindustrin är dock fortfarande mycket betydelsefull för sysselsättningen i länet. Arbetsmarknaden i länet karaktäriseras av en kvinnodominerad offentlig sektor och en mansdominerad tillverkningsindustri. För att åstadkomma en hög sysselsättning och på så sätt säkra länets framtida välfärd är det viktigt att skapa förutsättningar för rörlighet och att alla har möjlighet att vara delaktiga på arbetsmarknaden på lika villkor och uppmuntras att göra icketraditionella utbildnings- och yrkesval. Det är också viktigt att kompetens, språkkunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och synliggöras via validering, liksom att vi kan rekrytera arbetskraft från andra länder med spetskompetens som efterfrågas i länet. Ökad internationalisering av näringslivet ställer ökade krav på språkkunskaper och ökad mångfald hos de anställda.

Attraktiviteten behöver öka för utbildningar inom de bristyrken som identifierats i länet. Digitaliseringen är en viktig faktor för att kunna förnya arbetssätt, men också tillgängliggöra och öka attraktiviteten i utbildningar inom yrken som idag är svåra att rekrytera till i länet.

Länets naturgivna förutsättningar är utgångspunkten för en stor del av det näringsliv som idag dominerar i länet. Gröna näringar, besöksnäring, livsmedelsindustri, skogs- och träindustri samt den mångfald företag som finns inom kulturella och kreativa näringar, är de tydligaste exemplen, men även åtskilliga framgångsrika tillverkande företag liksom företag med verksamhet inom hållbarhetsteknik och fossilfri energi.

Dessa styrkeområden bidrar till en stark regional identitet och de flesta av dessa näringar har haft en stark utveckling av omsättning,
sysselsättning, förädlingsvärde och export. För stärkt konkurrenskraft är det även fortsättningsvis viktigt att arbeta för att öka förädlingsvärdet, samt ta tillvara den mycket stora exportpotentialen inom näringslivet. Detsamma gäller det den starkt växande e-handeln som ökade kraftigt i samband med pandemin. Utvecklad samverkan mellan å ena sidan offentlig sektor och näringslivet och å andra sidan den verksamhet som bedrivs vid Linnéuniversitetet och andra universitet och högskolor behövs för att näringslivet ska kunna öka kunskapsinnehållet och stärka konkurrenskraften. Att höja utbildningsnivån i befolkningen, exempelvis genom att behålla fler studenter i länet efter avslutad utbildning, är en viktig del av detta.

Parallellt med strukturomvandlingen inom industri- och tjänstesektor pågår en omvandling av produktions- och konsumtionsmönster i syfte att ställa om till en mer långsiktigt hållbar ekonomi. I takt med att jordens befolkning ökar och allt fler får det allt bättre ökar efterfrågan på naturresurser. Då dessa förbrukas i en allt snabbare takt ökar behovet att ställa om till en mer hållbar tillväxt som bygger på en effektivare användning av resurser i form av energi, vatten och råvaror. Som ett svar på detta växer den cirkulära ekonomin och delningsekonomin, drivna av den digitala omställningen som genom snabb teknikutveckling möjliggör nya affärsmodeller.

Målformuleringar

Sammanfattning av målen

Uppföljning av målen

Så går det för Kalmar län