Hållbarhetsperspektiv i projekt

Med hållbar utveckling menar vi insatser som leder eller bidrar till:

• ekologisk eller miljömässig hållbarhet, som minskad klimatpåverkan, renare vatten, minskad användning av farliga ämnen och utveckling av värdefulla landskap
• ekonomisk hållbarhet, som växande företag, ökad internationalisering och förnyelse i näringslivet
• social hållbarhet, som integration, mångfald, ungas delaktighet, kompetensförsörjning och jämställdhet.

Det finns många skäl till att arbeta med hållbar utveckling i projekt och drivkrafterna är många. Här är några skäl som kan knytas till planering och genomförande av projekt:

• Resultat och nytta: Bidrar till resurseffektivitet, fler och nya kompetenser skapar drivkraft och innovation samt nya perspektiv och motivation.
• Attraktivitet och värde: Skapar attraktiva arbets- och uppdragsgivare, bidrar till värdegrunden och organisationskulturen samt skapar organisatoriskt lärande. Möjliggör uppfyllande av krav från uppdragsgivare och finansiärer att arbeta hållbart samt bidrar till politiska mål och strategier såsom Agenda 2030.
• Samverkan och synergier: För att nå största möjliga effekt behöver aktörer arbeta tillsammans, vilket ökar potentialen för resursoptimering, starkare beslutsunderlag och ökat engagemang och ägarskap.

I Region Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, Klimat att växa i, är hållbarhetsfrågorna integrerade i de olika utvecklingsområdena. Detta för att säkerställa att strategin leder till social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet, i enlighet med målen i Agenda 2030 och är till nytta för såväl länets invånare som vår gemensamma miljö och människor i andra delar av världen. Nu och i framtiden.

Samtliga delmål i Agenda 2030 har analyserats och pekar på vilka mål som har de tydligaste kopplingarna till respektive utvecklingsområde. En hållbarhetsanalys är genomförd och visar även hur länet genom den regionala utvecklingsstrategin bör agera för att bidra till varje mål.

Kunskapsunderlag för hållbarhetsanalys

Ekologisk eller miljömässig hållbarhet

Ekologisk eller miljömässig hållbarhet handlar huvudsakligen om minskade (negativa) utsläpp och minskad miljöpåverkan, samt effektivt resursutnyttjande av exempelvis energi och råvaror. Det kan också handla om att utveckla våra värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Ekologisk eller miljömässig hållbarhet i projekt

Det är bra om du redan i planeringen reflekterar över vilka konsekvenser projektet får för miljön och hur det på kort och lång sikt kan bidra till en bättre miljö. Miljömässig hållbarhet i projekt kan delas in i två delar:

• projektets verksamhet: att säkerställa att projektet under projekttiden genomförs på ett miljösmart sätt för att inte bidra till negativ miljöpåverkan.
• projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till en positiv förändring för miljön.

 I projektansökan ska följande framgå:

• Utgångsläget för miljömässig hållbarhet inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns?
• Hur aktiviteter som främjar miljömässig hållbarhet ingår i projektet.
• På vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar miljömässig hållbarhet?

Globala mål kopplade till ekologisk eller miljömässig hållbarhet i projekt

Här presenterar vi målen som är kopplade till ekologisk eller miljömässig hållbarhet och vad målet kan innebära för ett projekt.

Mål 6 – Rent vatten och sanitet för alla

Projekt som utvecklar tekniska lösningar, tjänster och produkter i syfte att bättre hushålla med vatten och förhindra föroreningar. Det kan även vara organisatoriska insatser i såväl den egna verksamheten som hos dina samverkansparter, till exempel uppmuntra vattenbesparande åtgärder.

Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla - Globalamalen.se

Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna

Främja insatser som minskar utsläpp och utvecklar nya lösningar för minskad klimatpåverkan. Fundera över investeringar och insatser som kan minska och ge mindre klimatavtryck. Vid konferenser och möten, välj vegetariska alternativ. Minska flygandet, undvik bilen och klimatkompensera som en del av insatserna för att minska klimatpåverkan.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna - Globala målen

Mål 14 – Hav och marina resurser

Främja insatser som minskar utsläpp och utvecklar nya lösningar för hantering av näringsämnen och farliga ämnen i sjöar och vattendrag. Hållbar och ansvarsfull konsumtion av vatten, havet och dess resurser. Minska avfallet. Undvik användning av onödiga plastdetaljer. Välj miljömärkt. Se över vattenanvändningen.

Mål 14: Hav och marina resurser - Globala målen

Mål 15 – Ekosystem och biologisk mångfald

Främja ett hållbart skogsbruk, hållbar markanvändning och insatser för att möjliggöra bevarande av arters livsmiljöer. Köp trä- och pappersprodukter med FSC-märkning. Vid konferenser och möten, välj certifierat och ekologiskt när ni gör inköp av till exempel frukt och kaffe, samt vegetariska alternativ eller svenskt naturbeteskött.

Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald - Globala målen

Kontrollfrågor vid projektplaneringen

Ställ dig följande kontrollfrågor vid projektplaneringen avseende ekologisk eller miljömässig hållbarhet:

1. Vilka naturresurser är projektet, regionen och det regionala näringslivet beroende av? Exempelvis: Skog, mineraler, vind, vatten, fossila bränslen, ekosystemtjänster.
2. Vilka naturresurser (luft, vatten, odlingslandskap, och så vidare) påverkas av projektets aktiviteter? Jämför med frågan ovan. Det kan handla om att se det från olika synvinklar.
3. Påverkar projektet länets vattenförbrukning och/eller landskapets vattenhållande förmåga?
4. Hur kan projektet bidra till mer hållbar användning av naturresurserna, minskad användning av kemikalier och minskat avfall?
5. Bidrar projektet till ytterligare exploatering av naturmark eller vattenområde?
6. Hur kan projektet bidra till ökad resurseffektivitet hos målgruppen, till exempel effektivare återanvändning av material, energibesparing, vattenbesparing, minskade utsläpp, mer miljöanpassade transporter?
7. Tar projektet fram nya innovativa produkter och/eller tjänster som minskar påfrestningen på miljön?
8. Vilka aktörer i din närhet arbetar med miljöfrågor? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring?
9. Arbetar din organisation med miljökrav vid upphandlingar?

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa ett stabilt och motståndskraftigt ekonomiskt system som långsiktigt kan stödja samhällelig välfärd utan att urholka naturresurser eller skapa ojämlikhet. Ekonomisk hållbarhet innebär att resurser används effektivt och ansvarsfullt för att skapa långsiktigt värde där cirkulära lösningar är en viktig och grundläggande del. Ekonomisk tillväxt sker utan att leda till negativ påverkan på miljö eller sociala förhållanden.

Ekonomisk hållbarhet i projekt

Det är bra om du redan i planeringen reflekterar över vilka konsekvenser projektet får för ekonomin – både för projektets aktörer och för samhället i stort – samt hur det på kort och lång sikt kan bidra till en mer hållbar ekonomi.

Ekonomisk hållbarhet i projekt kan delas in i två delar:

• Projektets genomförande: att säkerställa att projektet under projekttiden bedrivs kostnadseffektivt, med god resurshushållning och långsiktigt ekonomiskt ansvarstagande.
• Projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till ökad ekonomisk motståndskraft, tillväxt, kompetensförsörjning eller andra långsiktiga värden för ekonomi och sysselsättning.

I projektansökan ska följande framgå:

• Utgångsläget för ekonomisk hållbarhet inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns?
• Hur aktiviteter som främjar ekonomisk hållbarhet ingår i projektet.
• På vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar ekonomisk hållbarhet. Det kan exempelvis vara genom nya affärsmodeller, förbättrad kostnadseffektivitet, ökad lokal eller regional ekonomisk utveckling eller stärkta ekonomiska strukturer.

Globala mål kopplade till ekonomisk hållbarhet i projekt

Här presenterar vi målen som är kopplade till ekonomisk hållbarhet och vad målet kan innebära för ett projekt.

Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Vid inköp och upphandling i projektet kan du tänka på att välja leverantörer som du vet har anständiga villkor i hela kedjan (design, produktion, distribution). Använd gärna lokala leverantörer. Säkerställ att projektet håller sig till lagar och avtal samt främjar trygg och säker arbetsmiljö och mångfald. Uppmuntra övergång från linjär till cirkulär ekonomi, genom att exempelvis kartlägga potentiella utvecklingsområden och testa nya lösningar.

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt - Globala målen

Mål 9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Stimulera teknikutveckling och innovativt tänkande inom varje aktivitet. Använd digitaliseringens möjligheter som bidrag till hållbar utveckling till exempel genom digitala möteslösningar, digitala produktpass, AI och nya systemlösningar.

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur - Globala målen

Mål 10 – Minskad ojämlikhet

Säkerställ att projektet erbjuder en arbetsplats som garanterar alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Öka och sprid kunskap och utbilda om utsatta grupper, exempelvis HBTQ-diplomera arbetsgruppen, uppmuntra att kunskap om olika kulturer sprids. Rekrytera medarbetare till projektet med olika bakgrunder, till exempel vad gäller kön, etnicitet, funktionsvariation och ålder. Avidentifiera CV vid rekrytering. Kommunikationen ska vara jämlik och spegla flera grupper i samhället i såväl skrift som bild.

Mål 10: Minskad ojämlikhet - Globala målen

Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion

Främja en övergång från linjär till cirkulär ekonomi, genom exempelvis utveckling av nya produktions- och distributionssystem. Arbeta tillsammans med aktörer som producerar och konsumerar hållbart, samt uppmärksamma och sprid goda exempel. Dela, låna eller hyr utrustning när det är möjligt. Källsortera, återvinn och återanvänd. Handla lokalt. Välj miljömärkt och fairtrade.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion - Globala målen

Kontrollfrågor vid projektplanering 

Ställ dig följande kontrollfrågor vid projektplaneringen avseende ekonomisk hållbarhet:

1. Vilka ekonomiska resurser och tillgångar är projektet, regionen och det regionala näringslivet beroende av? Exempelvis: arbetskraft, lokala företag, råvaror, investeringar, infrastruktur.
2. Vilka ekonomiska flöden påverkas av projektets aktiviteter? Tänk både lokalt och regionalt – skapas nya värden eller riskerar resurser att läcka ut ur regionen?
3. Påverkar projektet regionens långsiktiga ekonomiska motståndskraft, till exempel genom ökad kompetensförsörjning, diversifiering av näringslivet eller stärkt lokal produktion?
4. Hur kan projektet bidra till effektivare användning av ekonomiska resurser – exempelvis genom bättre planering, digitalisering, samverkan eller delning av resurser?
5. Riskerar projektet att skapa ekonomiskt beroende av externa aktörer eller kortsiktiga finansieringskällor? Hur kan det förebyggas?
6. Hur kan projektet bidra till stärkt lokal eller regional ekonomi – till exempel genom nya affärsmodeller, stöd till små företag, lokala leverantörskedjor eller innovation?
7. Bidrar projektet till långsiktig ekonomisk hållbarhet för målgruppen, till exempel genom kompetenshöjning, minskade kostnader eller ökad sysselsättning?
8. Finns det liknande projekt eller aktörer som arbetar med ekonomisk utveckling? Finns det möjlighet till samverkan, erfarenhetsutbyte eller gemensamma investeringar?
9. Arbetar din organisation med krav på ekonomisk hållbarhet vid upphandlingar, investeringar eller partnerskap?

Social hållbarhet

Social hållbarhet innebär att människors behov, rättigheter och välbefinnande sätts i centrum. Att olika grupper i samhället inkluderas och ges lika möjligheter, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsvariation, socioekonomisk bakgrund eller annan tillhörighet. Det är även att demokratiska processer, inflytande och tillit stärks, sociala skillnader minskas och marginalisering motverkas. Sammanfattningsvis att hälsa, utbildning, sysselsättning och trygghet främjas.

Social hållbarhet i projekt

Det är bra om du redan i planeringen reflekterar över vilka konsekvenser projektet får för människor och samhälle – och hur det på kort och lång sikt kan bidra till ökad jämlikhet, delaktighet och social trygghet. Social hållbarhet i projekt kan delas in i två delar:

• Projektets verksamhet: att säkerställa att projektet under projekttiden genomförs på ett inkluderande, rättvist och tillgängligt sätt, där alla behandlas jämlikt och ingen riskerar att uteslutas eller missgynnas.
• Projektets inriktning: att säkerställa att projektets mål, resultat och effekter bidrar till en positiv förändring för människor – till exempel genom att stärka delaktighet, motverka utanförskap eller främja jämlika möjligheter.

I projektansökan ska följande framgå:

• Utgångsläget för social hållbarhet inom projektets verksamhetsområde. Vilka utmaningar och möjligheter finns, till exempel kopplat till jämlikhet, inkludering eller trygghet?
• Hur aktiviteter som främjar social hållbarhet ingår i projektet, till exempel målgruppsanpassning, samverkan eller kompetensutveckling.
• På vilket sätt projektets resultat och effekter påverkar social hållbarhet – till exempel genom att stärka social sammanhållning, öka delaktighet eller förbättra livsvillkor för utsatta grupper.

Globala mål kopplade till social hållbarhet i projekt

Här presenterar vi målen som är kopplade till social hållbarhet och vad målet kan innebära för ett projekt.

Mål 1 – Ingen fattigdom

Handla hållbart, handla gärna med Fairtrade-produkter och bidra till hållbar handel samt att de som producerat det du köper eller säljer får en schysst ersättning för sitt arbete. Stärka spårbarhet av produkter och tjänsters ursprung.

Mål 1: Ingen fattigdom - Globala målen

Mål 2 – Ingen hunger

Stöd och utveckla på olika sätt svensk livsmedelsproduktion. Handla närproducerat, gärna från vår del av landet. Undvik matsvinn. Vid möten, tänk igenom vad som förtärs samt hur många som ska delta.

Mål 2: Ingen hunger - Globala målen

Mål 3 – God hälsa och välbefinnande

Insatser som främjar en bra arbetsmiljö och god hälsa hos personal och projektdeltagare. Uppmuntra fysisk aktivitet hos medarbetare i projektet, till exempel walk and talk-möten. Minska föroreningar och användandet av kemikalier.

Mål 3: God hälsa och välbefinnande - Globala målen

Mål 4 – God utbildning för alla

Möjliggör regelbunden kompetensutveckling för projektets målgrupp och säkerställ att den är tillgänglig för alla. Utveckling av metoder för pedagogik och inlärning. Ha en öppen och tillåtande miljö för fortbildning och lärande i projektorganisationen.

Mål 4: God utbildning för alla - Globala målen

Mål 5 – Jämställdhet

Säkerställ att projektet erbjuder lika möjligheter för kvinnor och män, till exempel vid rekrytering, i arbetsgrupper och i arbetet med målgruppen för projektet. Reflektera över den grupp som är underrepresenterad i branschen/på området. Motarbeta stereotyper och/eller öka medvetenheten om problem kopplat till kön. Kommunikationen ska framställa kvinnor och män lika i såväl skrift som bild.

Mål 5: Jämställdhet - Globala målen

Mål 7 – Hållbar energi för alla

Främja förnybara energilösningar och/eller arbeta med energieffektivisering. Tänk på elförbrukningen och arbeta tillsammans för att förbruka mindre energi.

Mål 7: Hållbar energi för alla - Globala målen

Kontrollfrågor vid projektplanering 

Ställ dig följande kontrollfrågor vid projektplaneringen avseende social hållbarhet:

1. 1. Vilka grupper i samhället påverkas av projektet – direkt eller indirekt? Finns det risk att vissa grupper exkluderas?
   2. Hur säkerställs det att projektet är inkluderande och tillgängligt för olika målgrupper, till exempel utifrån kön, ålder, funktionsvariation, språk, etnicitet eller socioekonomisk bakgrund?
   3. Påverkar projektet jämlikhet, jämställdhet eller delaktighet i regionen? Hur?
   4. Kan projektet bidra till ökad trygghet, sammanhållning eller tillit i samhället?
   5. Hur involveras målgrupperna i projektets planering, genomförande och uppföljning?
   6. Finns det risk att projektet förstärker existerande sociala klyftor eller ojämlikheter? Hur kan detta undvikas?
   7. Bidrar projektet till att stärka människors egenmakt, hälsa, utbildning eller möjligheter till arbete och försörjning?
   8. Finns det andra aktörer – till exempel civilsamhälle, kommuner eller myndigheter – som arbetar med liknande frågor? Finns möjligheter till samverkan eller erfarenhetsutbyte?
   9. Arbetar din organisation aktivt med jämställdhet, inkludering eller likabehandling i sina interna rutiner, upphandlingar och samarbeten?

Kontakt