Sjukdom och hälsotillstånd

Sjukdomar i rörelseorgan

Reumatiska sjukdomar drabbar i huvudsak leder, muskler, skelett samt möjligen blodkärl och andra liknande organ.

Majoriteten av reumatiska sjukdomar är inflammatoriska, vilket innebär att inflammation i kroppen spelar en central roll i sjukdomsförloppet. Det finns dock även reumatiska tillstånd där inflammation inte kan påvisas.

Inflammation kan identifieras genom symtom som smärta, rodnad, ökad värme, svullnad och nedsatt funktion. Flera reumatiska sjukdomar räknas som autoimmuna, vilket innebär att kroppens immunsystem angriper sin egen vävnad.

Intellektuell funktionsnedsättning

Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär du har svårigheter att förstå och lära dig vissa saker.

Tillståndet påverkar hela ditt liv, och ju tidigare du får rätt diagnos desto bättre möjligheter finns att stimulera din utveckling och självständighet.

Det är ganska vanligt att samtidigt med den intellektuella funktionsnedsättningen ha epilepsi, CP (cerebral pares) eller andra funktionsnedsättningar som till exempel autism eller nedsatt syn. 

Det är också vanligt med hjärtproblem, depression, sömnstörningar, ätstörningar och fetma. 

Intellektuell funktionsnedsättning är inte någon fysisk eller psykisk sjukdom. Den går inte att bota, men med bra stöd kan man kan kompensera för funktionsnedsättningen.

Diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom typ 1-diabetes finns typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes utvecklas oftast när man är barn eller i tonåren, men du kan även få sjukdomen som vuxen.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är ett samlingsbegrepp på en rad olika sjukdomar som kan innebära allt från trötthet, andfåddhet, 
svimningar vid andfåddhet och yrsel till livshotande tillstånd.

Högt blodtryck

När blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen uppstår det som kallas blodtryck. När blodtrycket är högt blir det svårare för hjärtat att pumpa. Risken för hjärt-kärlsjukdomar och njurproblem ökar om du har högt blodtryck. Det räcker ofta att ändra dina levnadsvanor om du bara har en lätt förhöjning av blodtrycket.

Att blodtrycket är lite högre är inte en sjukdom. Det är ett tillstånd som innebär en ökad risk, ungefär som att dricka för mycket alkohol eller att köra bil för fort.

Det är om det höga blodtrycket har påverkat hjärtat, hjärnan, ögonen eller njurarna som det blir en del av en sjukdom.

Högt blodtryck ökar risken för följande sjukdomar:

• stroke
• hjärtinfarkt
• hjärtsvikt
• njursjukdom
• demens
• nedsatt blodcirkulation i benen.

Yrsel

Vid yrsel brukar kroppen kännas ostadig, till exempel när du reser dig upp. Att bli yr är vanligt och kan ha många orsaker. Yrsel går oftast över snabbt och är inte skadlig, även om det kan kännas obehagligt. Ring genast 112 om någon har yrsel och samtidigt får ont i bröstet, blir förlamad eller har svårt att andas.

Det är mycket ovanligt att ha yrsel som enda symtom på någon allvarlig sjukdom.

Tarmsjukdomar

Till tarmsjukdomar räknas exempelvis Crohns sjukdom och Ulcerös Kolit, som båda innebär kroniska inflammationer i tarmen.

Några av de vanligaste besvären är magsmärtor och uttorkning. Periodvis är också fysisk ansträngning och tunga lyft besvärligt.

Lever och bukspottskörtel

Till sjukdomar i lever och bukspottskörtel räknas exempelvis hepatit, inflammation i bukspottskörteln och levercirros. Sjukdomarna kan exempelvis ge upphov till trötthet, illamående och magsmärtor.

Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena kroppen. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. 

Störningar i njuren kan ha olika orsaker och ge olika besvär. En av de allvarligare formerna är njursvikt. Vid njursvikt klara kroppen inte av att rena blodet, och skadliga ämnen stannar kvar i kroppen.

Sjukdomen innebär att du kan känna trötthet, klåda, illamående, svårigheter att andas samt rubbningar i hjärtrytmen.

Autoimmuna sjukdomar

När du får en infektion har kroppen angripits av bakterier, virus eller svamp. För att försvara sig reagerar kroppen oftast med en inflammation.

Vanligtvis angriper immunförsvaret bara främmande celler. Men vissa sjukdomar och behandlingar kan göra att immunförsvaret inte fungerar som det ska. Vid vissa sjukdomar angriper de vita blodkropparna även kroppens egna celler och vävnader. Sådana sjukdomar kallas autoimmuna sjukdomar

Immunförsvar

Det finns även tillstånd som innebär att du får sämre immunförsvar och därmed högre risk att få infektioner. Detta kan exempelvis ske vid vissa cancerbehandlingar.

Har du nedsatt immunförsvar löper du ökad risk för komplikationer, som exempelvis skador på lungorna, blodförgiftning samt tarminfektioner. 

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser. Några är adhd, autism och Tourettes syndrom.

Autismspektrumtillstånd - Autism

Autismspektrumtillstånd - AST - är ett samlingsnamn för Autism, autismliknande tillstånd och Asperbergers syndrom. Du som har autism kan ha svårigheter att förstå vad andra menar och känner och svårigheter att kommunicera med andra och bli förstådd på rätt sätt. 
Du kan också ha bekymmer med att ändra vanor och reagera starkt på sinnesintryck.

ADHD

ADHD innebär att du har svårt att koncentrera dig, styra och kontrollera ditt beteende. ADHD kan exempelvis påverka din förmåga att hålla ordning på tillvaron och få saker gjorda i tid. Du kan också påverkas om det är stökigt eller rörigt omkring dig.

Neurologiska sjukdomar

Neurologiska sjukdomar är en rad sjukdomar som kan drabba hjärnan, ryggmärgen eller andra nerver.

Vanliga besvär kan vara svårigheter med koordination, smärta, hjärntrötthet, balanssvårigheter, stelhet och påverkad motorik.

Neurologiska sjukdomar är ofta kroniska och progressiva och påverkar alla åldersgrupper; till exempel Multipel skleros som oftast debuterar hos unga vuxna eller Parkinsons sjukdom som är vanligare hos äldre. Hur du påverkas beror på vilken sjukdom du drabbats av. 

Psykisk sjukdom

Psykisk sjukdom innebär ett tillstånd av psykisk ohälsa som drabbar personligheten, känslolivet och kognitionen (hjärnans förmåga att tänka och korrekt tolka sinnesintryck) och som orsakar lidande och funktionsnedsättning. Sjukdomen syns och hörs inte på utsidan.

De tre vanligaste psykiatriska sjukdomsdiagnoserna är depression, ångestsyndrom och personlighetssyndrom.​

Rörelsehinder

Rörelsehinder är en funktionsnedsättning som kan se mycket olika ut och ha olika orsaker. En del rörelsehinder är knappt märkbara. Andra är mycket omfattande.

Ett rörelsehinder kan vara medfött eller ha uppkommit på grund av skada eller sjukdom. Orsaker kan bland annat vara hjärnskada, muskelsjukdom, nervsjukdom eller missbildning. Några exempel är CP (cerebral pares) och ryggmärgsbråck.

Synnedsättning

En synnedsättning innebär att du på grund av helt eller delvis synbortfall har svårigheter i vardagen. Du kan exempelvis ha svårt att läsa text eller att förflytta dig och orientera dig med hjälp av synen. 

Det är vanligt att du som fått en synnedsättning känner att du förlorar kontrollen över din vardag. Det är också vanligt att känna sorg över att inte längre kunna göra saker som du tidigare har kunnat. Om du har fått en synnedsättning behöver du lära dig vissa saker igen, som exempelvis att förflytta och orientera dig hemma och utomhus.

Hörselnedsättning

Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är åldrande. Den typen av hörselnedsättning innebär att du får svårt att uppfatta ljusa toner och konsonantljud. Det påverkar din förmåga att uppfatta tal och därmed kommunikationen med andra människor. Detta i sin tur påverkar stora delar av livet.