Partnerskap för innovation

För att säkerställa långsiktig innovationskraft och konkurrenskraft har vi fyra regioner – Region Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Gotland – inlett ett gemensamt samarbete: ”Partnerskap för innovation”.

""

Syftet är att stärka små och medelstora företags förmåga att utvecklas genom innovation och att tillsammans skapa bättre förutsättningar för näringslivets konkurrenskraft.

Med gemensamma krafter skapar vi verklig förändring

I en tid av snabb teknologisk utveckling och ökade krav på grön omställning står vi i Småland, Öland och Gotland inför viktiga utmaningar och möjligheter. Genom att samlas runt gemensamma resurser och kunskap stärks samarbetet mellan regionerna, akademin och de företagsstödjande aktörerna. Med EU:s tydliga fokus på klimatomställning, stärkt konkurrenskraft och regionala partnerskap, blir det allt viktigare att kunna agera samlat och proaktivt.

Grunden i ”Partnerskap för innovation” är regionernas strategier för smart specialisering. Inom fem strategiska områden tas utvecklingsagendor fram i samarbete mellan olika utvecklingsaktörer som verkar för näringslivets utveckling. De utvalda kunskapsområdena är besöksnäring, skog och trä, livsmedel, digital tjänsteutveckling och industriell utveckling.

Dessa agendor ska vägleda och inspirera till initiativ inom framtidens innovations- och näringslivsutveckling. De ska även säkerställa att utveckling sker i takt med omvärldsförändringar, teknologiska framsteg och marknadens behov. De ger oss en tydlig riktning och ett konkret underlag för gemensamma utvecklingsinsatser som omvandlar strategier till handling.

För att lyckas krävs en både en bred och spetsig samverkan. Tillsammans representerar våra fyra regioner nästan 900 000 invånare, 49 000 företag och tre universitet med mer än 25 000 helårsstudenter. Denna samlade kapacitet och i en större geografi förstärker möjligheterna att leda utvecklingen inom strategiskt viktiga områden.

Med gemensamma krafter skapar vi verklig förändring. Genom att arbeta tillsammans kan våra insatser styras dit där de gör störst nytta för innovation, företagsutveckling och regionernas framtida konkurrenskraft.

Utvecklingsagendor riktar innovation för Småland, Öland och Gotland

Fem utvecklingsagendor håller på att växa fram för att visa vägen mot framtidens innovationsområden i Småland, Öland och Gotland. Inom de prioriterade kunskapsområdena – industriell utveckling, besöksnäring, livsmedel, digital tjänsteutveckling samt skog och trä – har omfattande kartläggningar och SWOT-analyser genomförts av fem samordningsaktörer som driver det operativa agendaarbetet:

  • Livsmedel: samordnare Anna Carin Pålsson, Livsmedelsutveckling Sydost, IUC Kalmar län
  • Industriell utveckling: samordnare Elin Runnemalm, Campus Ljungby
  • Besöksnäring: samordnare Fredrik Broman, Gotlands Besöksnäring
  • Digital tjänsteutveckling: samordnare Anna Sickeldal och Hanna Aspklint, Science Park i Jönköping
  • Skog och trä: samordnare Bodil Svensson, Träcentrum

Representanter från företagsstödjande aktörer, akademi och näringsliv har, med stöd av samordnarna, bidragit inom respektive kunskapsområde för att forma agendornas inriktning.

Den 30 april är deadline för att färdigställa de första utvecklingsagendorna, där tydliga målbilder och strategiska fokusområden redan har identifierats utifrån deras bedömda innovationspotential.

Här kan du ta del av det pågående arbetet med utvecklingsagendorna. 

Livsmedel

Anna Carin Pålsson, IUC Kalmar län
Anna Carin Pålsson, samordnare livsmedel, Livsmedelsutveckling Sydost, IUC Kalmar län

Anna Carin Pålsson är entusiastisk över kraften i agendaarbetet och berättar:

– Vi ser redan flera positiva effekter av vårt arbete med en gemensam utvecklingsagenda för livsmedelsområdet i Småland och på öarna. Ett konkret exempel är att vi i det gemensamma arbetet har tillgång till akademisk spetskompetens – Gunilla Rosenqvist på Campus Gotland/Uppsala Universitet inom blå ekosystem och blå mat, Cornelia Witthöft på Linnéuniversitetet inom livsmedelsvetenskap och Sara Johansson på Jönköping University som forskar på livsmedelsinnovation.

Utöver universitet och högskolor inom regionen finns sju naturbruksgymnasier, 16 folkhögskolor och fler restaurangutbildningar i vår gemensamma geografi, vilket gör det ännu mer spännande när vi bygger kunskapsområdet för framtida innovationer.

Det märks också hur stort intresset är – både från näringslivet, akademin och stödsystemet. Att samla representanter från hela matsystemet, över en större geografi, väcker både nyfikenhet och engagemang.

Livsmedel är ett mycket spännande område när det kommer till innovation. Innovationsgraden har varit låg i Sverige över lång tid men de senaste åren har nationella insatser kommit på plats. Bland annat ökade anslag till forskning inom området. Det finns många nya resultat och ny kunskap att bygga på. För den som är intresserad rekommenderar Anna Carin ett par podar om framtidens mat.

Feeding Your Mind – en podcast om framtidens mat – SLU

Meny, alla avsnitt – Sveriges Radio

Säker matförsörjning i en osäker värld – Vinnova

Exempel på genomförda aktiviteter:

  • Två digitala workshoppar med näringsliv och företagsstödjande aktörer för att verifiera och få input till framtagna målbilder och fokusområden.
  • Intervjuer med representanter från näringslivet, till exempel Johan Ekerot från Blentagruppen, Robert Stenstavold från Trendsum och Tony Bergström från Afry.

Planerade aktiviteter:

  • Workshop för att ta fram vision och nästa steg inför arbetet i nästa fas med utvecklingsagenda 2.

Digital tjänsteutveckling

Anna Sickeldal och Hanna Aspklint
Anna Sickeldal och Hanna Aspklint, samordnare digital tjänsteutveckling, Science Park i Jönköping

Anna Sickeldal och Hanna Aspklint från Science Park i Jönköping jobbar tillsammans med kunskapsområdet digital tjänsteutveckling inom samordningsuppdraget. De beskriver sitt arbete så här:

– I dag är digital tjänsteutveckling inte en isolerad process, utan en central del av företags och branschers digitala transformation. Det handlar inte bara om att skapa nya digitala tjänster, utan också om att förändra affärsmodeller, värdekedjor och kundupplevelser genom digitalisering. Smarta teknologier som IoT (Internet of Things), AI och automatisering är nyckelfaktorer för att både näringsliv och samhälle ska kunna hantera de utmaningar vi står inför.

Exempel på genomförda aktiviteter:

  • Insamling av data; research och fakta har tagits in genom aktuella rapporter och intervjuer med ca 40 personer från näringslivet, akademin, aktörer i innovationssystemet och offentlig sektor.
  • Verifiering av slutsatser till målbilder och fokusområden. Presentation den 7 februari där tidigare intervjuade fick ge återkoppling och input till fortsatt arbete.  

Planerade aktiviteter:

  • Flera liknande uppföljande möten är planerade under kommande veckor, med bland annat eHealth arena, DigIT Hub Sweden med flera.

Industriell utveckling

Elin Runnemalm
Elin Runnemalm, samordnare industriell utveckling, Campus Ljungby

Arbetet med agendan visar allt tydligare hur viktigt det är att styra våra gemensamma insatser i linje med EU:s hållbarhetslagstiftning och cirkulära affärsmodeller, som tar hänsyn till både miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv, säger Elin Runnemalm och fortsätter:

– I vår geografi har vi bland annat starka underleverantörer som vi vill ge ännu bättre förutsättningar att driva innovation och möjlighet att expandera sina verksamheter. En av våra styrkor är den entreprenöriella kulturen – den småländska klurigheten och förmågan att samverka. Ett talande exempel är när flera mindre underleverantörer i fordonsindustrin gick samman för att utveckla en ny mätteknisk utrustning. Lösningen effektiviserade mätprocesserna och förbättrade kvaliteten, samtidigt som den ledde till en ny affärsmodell. Det här samarbetet är ett lysande exempel på den driftighet och problemlösningsförmåga som är en del av vårt småländska DNA – något vi vill lyfta och förstärka i det fortsatta agendaarbetet.

Exempel på genomförda aktiviteter:

  • RISE Oskarshamn, besök för att fördjupa kunskap inom det potentiella fokusområdet ’material/formningsprocess och bygga nätverk med övriga IUC-bolag.
  • Green Energy Park, Bryssel - innovationspark.  Syfte – koppla samma specialistområden för att höja innovationsnivån.

Planerade aktiviteter:

  • Workshop för att verifiera målbilder och fokusområden.

Besöksnäring

Fredrik Broman
Fredrik Broman, samordnare besöksnäring, Gotlands besöksnäring

Småland, Öland och Gotland erbjuder en mängd unika besöksanledningar – från djupa skogar och två natursköna öar till en matkultur i världsklass och ett rikt historiskt arv.

–  Förutom att det finns många skäl att besöka vårt område, så är det starka entreprenörskapet en av våra främsta tillgångar. Vi vill genom agendaarbetet öka vår geografis internationella konkurrenskraft. Samtidigt ser vi stora möjligheter för den nationella turismen att växa, och exempelvis göra Småland mer intressant för fler svenska målgrupper, säger Fredrik Broman.

Han lyfter också vikten av samarbete: redan nu ser vi stora styrkor i att vi, tillsammans med etablerade destinationsbolag och besöksföreningar, kan samverka och mobilisera kring innovations- och utvecklingsinsatser för hela området; Småland, Öland och Gotland. Det kommer att skapa nya möjligheter för fler små och medelstora företag inom besöksnäringen och bidra till en ännu starkare utveckling.

Exempel på genomförda aktiviteter:

  • Arbetsmöten där agendagruppen gjort nulägeskartläggning och genomfört SWOT-analys. I agendagruppen ingår representanter från destinationsbolag och regionala tjänstemän.
  • Datainsamling genom intervjuer med relevanta aktörer, ex Destination Kalmar, ALMI Kalmar Län, Linnéuniversitetet.

Planerade aktiviteter:

  • Arbetsmöten för fortsatt arbete med målbild och fokusområden. Därefter kommer verifiering av målbilder och fokusområden göras med näringslivet.

Skog och trä

Bodil Svensson
Bodil Svensson, samordnare skog och trä, Träcentrum

I Småland har skogen länge varit vårt gröna guld, och vi har en gedigen tradition och stor expertis inom träindustrin. I takt med att behovet av hållbara lösningar ökar blir skogen en ännu viktigare resurs – både som förnybar råvara och som kolbindande material.

Detta skapar inte bara möjligheter för befintliga branscher inom möbel-, inrednings- och småhusproduktion att utvecklas genom ökad innovation. Det öppnar också dörren för nya användningsområden där skogsråvaran kan spela en avgörande roll. Exempelvis pågår forskning om hur björk kan nyttjas som byggkonstruktionsvirke för långsiktig koldioxidlagring, i stället för att enbart användas till pappersmassa. Inom biokemin utforskas dessutom nya sätt att använda träråvara i innovativa material och processer.

– Det senaste årets arbete med utvecklingsagendan för skogs- och träförädling har tydliggjort de stora möjligheter som finns, men för att förverkliga dem behöver vi öka samordningen och arbeta mer strukturerat, särskilt inom Småland och öarna, säger Bodil Svensson. Genom smart samverkan kan vi bättre ta vara på skogens potential som förnybar resurs.

Exempel på genomförda aktiviteter:

  • Strategidag tillsammans med Interior Cluster. Dialogerna verifierade framtagen nulägesanalys och identifierade fokusområdena.
  • Samverkansmöte - Tekniska Högskolan, Jönköping University och Träcentrum.
    Mötet syftade till att bygga partnerskap för innovation inom skogs- och träförädling. Exempelvis diskuterade hur vi får ut fler studenter och forskare till företagen i syfte att öka innovationsförmågan.

Planerade aktiviteter:

  • Samverkansmöte – Linnéuniversitetet och Träcentrum. Syfte: att bygga partnerskap för innovation inom skogs- och träförädling. Diskussion om vidare projekt utifrån en förstudie om lövträdsförädling som gjordes 2024.

Kontakt