Så här självskattar länets invånare sin hälsa
Den självskattade hälsan i länets befolkning är god, vi rör oss mer än genomsnittet i landet och är mindre stillasittande. Samtidigt ökar andelen med fetma. Det visar 2022 års folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.
Under februari-april i år fick 45 000 personer, varav 1 000 länsbor, svara på enkäten. Utöver det gjorde Region Kalmar län ett tilläggsurval på drygt 7 000 personer. Totalt besvarade 3 215 personer i länet enkäten, vilket ger en svarsfrekvensen på knappt 40 procent.
För att minska felmarginalen och öka trovärdigheten slår Folkhälsomyndigheten ihop resultaten från enkäterna 2020, 2021 och 2022.
Resultaten visar att 70 procent av länets invånare uppger att de har en god eller mycket god hälsa. Länets resultat ligger lägre än genomsnittet för riket som uppgår till 73 procent. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Andelen kvinnor som upplever att de har en god eller mycket god hälsa är lägre jämfört med män. Resultaten visar också att personer med låg socioekonomisk ställning upplever att de har en sämre hälsa jämfört med personer med hög socioekonomisk ställning. Tittar man på det utökade urvalet för Kalmar län ses en ännu lägre siffra – 67 procent.
Andelen som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka i länet ökar och ligger på 68 procent av befolkningen, vilket är ett par procentenheter över riket. Andelen med stillasittande ökar på nationell nivå och uppgår till 24 procent. Andelen stillasittande i Kalmar län ligger på en lägre nivå, 18 procent. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Årets resultat ligger på samma nivå som förra mätningen.
Övervikt och fetma fortsätter att öka i befolkningen. Andelen med fetma i Kalmar län uppgår i årets mätning till 18 procent, två procentenheter över riket. Skillnaden är statistiskt signifikant. Med det utökade urvalet blir siffran ännu högre för länet – 23 procent.
Riskkonsumtion av alkohol försätter att minska och uppgår till 14 procent. Andelen dagligrökare fortsätter att ligga på en låg nivå, omkring sju procent. Andelen dagligrökare är lägre bland unga, och något högre bland medelålders och äldre. Utvecklingen i länet följer utvecklingen i riket.
Andelen i befolkningen som känner sig stressade har ökat sedan 2015 men resultaten i årets mätning visar att ökningen verkar plana ut. Tolv procent av befolkningen i länet känner sig stressade, tre procentenheter lägre än riket. Också här är skillnaden statistiskt säkerställd. Unga är mer stressade än äldre, kvinnor är mer stressade än män. En fortsatt hög andel unga kvinnor upplever hög stress.
Andelen som känner rädsla för att gå ut har ökat under de senaste tio åren. I länet upplever 26 procent rädsla att gå ut själva, motsvarande siffra för hela landet är 28 procent. Främst är det äldre som känner rädsla.
Fakta om enkäten Hälsa på lika villkor
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om levnadsvanor och livsvillkor i befolkningen. Enkäten genomförs sedan 2016 vartannat år av Folkhälsomyndigheten tillsammans med regionerna. Den grundas på ett obundet slumpmässigt urval ut Sveriges befolkning. Vart fjärde år gör Region Kalmar län ett tilläggsurval för en fördjupad analys. I samband med enkäten 2022 gjordes en sådan. Resultaten är viktiga för att förstå folkhälsans utveckling i befolkningen.
Relaterad information
Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (folkhalsomyndigheten.se)
Kontakt
-
Pär Eriksson
-
Folkhälsoepidemiolog
- par.eriksson@regionkalmar.se