Hälsoläget i Kalmar län

Region Kalmar län följer upp hur befolkningens hälsa utvecklas, stödjer folkhälsoarbetet genom processtöd, metodutveckling och utbildning. Utifrån forskning och folkhälsoläget samordnar och driver regionen utvecklingsprocesser inom egna verksamheter och tillsammans med andra aktörer.

Barn hoppar i vattnet från brygga under översyn av vuxen.

För en god och jämlik hälsa för hela befolkningen i Kalmar län. 

Över 70 procent av landets befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan 2004. Trots det finns det fortfarande stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper.

Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa och andelen med god hälsa ökar med högre utbildningsnivå. Vissa levnadsvanor har också förändrats, rökning och alkoholkonsumtion har minskat medan övervikt och fetma har ökat. Majoriteten av befolkningen uppger att de mår bra men vissa befolkningsgrupper mår betydligt sämre än snittet och hälsoklyftorna ökar.  

Hur mår Kalmar läns invånare?

Kalmar läns siffror följer rikssnittets siffror och enligt senaste regionala statistiken så uppger befolkningen att de har god hälsa, men utmaningarna består i att:

  • Gymnasiebehörigheten i Kalmar län sjönk till 79 procent (2017) och ligger fortsatt under rikssnittet. Det finns ett tydligt samband mellan slutförd gymnasieutbildning och hälsa. En förutsättning för att unga ska komma in på arbetsmarknaden och etablera sig i länet är att de fullföljer gymnasiet.

  • Kalmar län har landets näst äldsta befolkning, över 25 procent är 65 år. För riket 22,4 procent.

  • Antalet inflyttare är nu fler än de som flyttat från länet, vilket är ett trendbrott de senaste två åren, samtidigt har befolkningen fortsatt att minska i inlandskommunerna, framför allt Högsby och Hultsfred. Kustkommunerna Kalmar och Mörbylånga haft störst befolkningstillväxt.

  • Psykisk ohälsan ökar, fler barn och unga med psykiatriska diagnoser jämfört med rikssnittet.

  • Högre än rikssnittet för suicid. Psykisk ohälsa innebär kortare livslängd, i genomsnitt 17-20 år kortare än befolkningen i övrigt.

  • Stillasittandet – största folkhälsoplågan. Fysiska aktiviteten (150 min per vecka) är låg (66 procent) men ligger något över rikssnittet (66/65). 

  • Tobak är den enskilt största folkhälsofrågan. Andel dagligrökare uppgår till 6 procent i Kalmar län.

  • Tandhälsa: barn upp till 12 år något sämre tandhälsa än rikssnittet, 19-åringar har klart sämre värden än rikssnittet, även försämrad tandhälsa bland förskolebarn. 

Grupper med störst risk för ohälsa

  • Ungdomar med låg eller ofullständig utbildning

  • Kvinnor med arbetaryrken eller hög arbetslöshet (ensamstående mödrar)

  • Grupper av personer från andra länder med arbetaryrken eller hög arbetslöshet

  • Grupper av personer med funktionsnedsättning, hbtqi+-personer på gruppnivå och vissa nationella minoriteter.  

Vårt hälsofrämjande arbete

Regionens folkhälsoarbete har i uppdrag att länka samman och stötta ökad samverkan med kommuner, civilsamhället och andra aktörer. Utvecklingsarbetet riktas mot att tydliggöra sambanden mellan aktörer som genom sina verksamheter bidrar till en ökad hälsa för länets invånare, med särskilt fokus på barn och unga. Kalmar län har även en åldrande befolkning och klyftor mellan grupper med olika socioekonomisk status, därför sker hälsofrämjande insatser även för äldre och för utsatta grupper.

Relaterad information

Projekt för bättre levnadsvillkor i Högsby

För ett friskare liv | Region Kalmar Län

Tema folkhälsa på Folkhälsomyndigheten.se

Kontakt

Sidan uppdaterad: 8 juni 2022