Hälsoläget i Kalmar län

Region Kalmar län följer upp hur befolkningens hälsa utvecklas, stödjer folkhälsoarbetet genom processtöd, metodutveckling och utbildning. Utifrån forskning och folkhälsoläget samordnar och driver regionen utvecklingsprocesser inom egna verksamheter och tillsammans med andra aktörer.

Barn hoppar i vattnet från brygga under översyn av vuxen.

En fortsatt hög andel av befolkningen i Sverige, 73 procent, upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd, men ökning vi har sett sedan 2004 verkar plana ut. I vårt län ser vi till och med en liten minskning, andelen ligger i den senaste mätningen på 70 procent. Statistiken visar också att det finns stora mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper.

Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa och andelen med god hälsa ökar med högre utbildningsnivå. Vissa levnadsvanor har också förändrats, rökning och alkoholkonsumtion har minskat medan övervikt och fetma har ökat. Majoriteten av befolkningen uppger att de mår bra men vissa befolkning

sgrupper mår betydligt sämre än snittet och hälsoklyftorna ökar.  

Hur mår Kalmar läns invånare?

Kalmar läns siffror följer rikssnittets siffror och enligt senaste regionala statistiken så uppger befolkningen att de har god hälsa. men utmaningarna består i:

  • Gymnasiebehörigheten i Kalmar har ökat och ligger i senaste mätningen på 84 procent (2021) men ligger fortsatt under rikssnittet på 87 procent. Det finns ett tydligt samband mellan slutförd gymnasieutbildning och hälsa. En förutsättning för att unga ska komma in på arbetsmarknaden och etablera sig i länet är att de fullföljer gymnasiet.
  • Kalmar län har landets näst äldsta befolkning. Över 25 procent är 65 år eller äldre. För riket är samma siffra omkring 20 procent.
  • Antalet inflyttare är nu fler än antalet som flyttat från länet, vilket är ett trendbrott som pågått de senaste två åren. Samtidigt har befolkningen fortsatt att minska i 6 av 12 kommuner, framför allt i Högsby och Hultsfreds kommun. Kustkommunerna Kalmar och Mörbylånga kommun har haft störst befolkningstillväxt under samma period.
  • Psykisk ohälsan ökar, fler barn och unga med psykiatriska diagnoser jämfört med rikssnittet.
  • Högre än rikssnittet för suicid. Psykisk ohälsa innebär kortare livslängd, i genomsnitt 17-20 år kortare än befolkningen i övrigt.
  • Stillasittandet är ett stort problem. Andelen i befolkningen som uppger att de är fysiskt inaktiva (stillasittande) minst 10 timmar per dag ökar på nationell nivå och ligger i årets mätning på 23 procent. Andelen stillasittande i länet ligger under rikssnittet och uppgår till 17 procent. Fysisk aktiviteten (150 min per vecka) ökar och ligger uppgår till 68 procent i länet, en procentenhet över riket.
  • Tobak är den enskilt största folkhälsofrågan. Andel dagligrökare uppgår till 7 procent i länet, i den senaste mätningen. En procentenhet över rikssnittet. Rökningen är lägre bland unga, och något högre i gruppen medelålders och äldre.

Så här självskattar länets invånare sin hälsa - resultat från nationella folkhälsoenkäten 2022

Grupper med störst risk för ohälsa

  • Ungdomar med låg eller ofullständig utbildning

  • Kvinnor med arbetaryrken eller hög arbetslöshet (ensamstående mödrar)

  • Grupper av personer från andra länder med arbetaryrken eller hög arbetslöshet

  • Grupper av personer med funktionsnedsättning, hbtqi+-personer på gruppnivå och vissa nationella minoriteter.  

Vårt hälsofrämjande arbete

Regionens folkhälsoarbete har i uppdrag att länka samman och stötta ökad samverkan med kommuner, civilsamhället och andra aktörer. Utvecklingsarbetet riktas mot att tydliggöra sambanden mellan aktörer som genom sina verksamheter bidrar till en ökad hälsa för länets invånare, med särskilt fokus på barn och unga. Kalmar län har även en åldrande befolkning och klyftor mellan grupper med olika socioekonomisk status, därför sker hälsofrämjande insatser även för äldre och för utsatta grupper.

Kontakt